Eller rättare sagt, bloggen översätts automatiskt till 30 språk. Har installerat tillägget “Global Translator” som ska översätta alla nya inlägg med hjälp av Google Translate. Det ska bli väldigt intressant att se hur det fungerar. Lite svår dock att avgöra kvaliteten på andra översättningar än mellan Svenska och Engelska:)
Konferens om öppna lärresurser: Framtiden för OER i Sverige – policy och praktik, 8-9 februari, KTH Stockholm
Det här är en konferens för dig som arbetar med öppna lärresurser, open educational resources (OER) inom högskolan eller har en ledningsfunktion. Konferensen kommer att jämföra den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge. Den kommer att lyfta fram praktiska och strategiska frågor och diskuterar den framtida utvecklingen för OER i Sverige. Konferensen bygger vidare på en kartläggning av OER som finansierats av KB:s Open Accessprogram. Den arrangeras som avslutande delprojekt av medverkande från Stockholms Universitet och Metamatrix i samarbete med KB, Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och KK-stiftelsen.
Den semantiska webben innehåller en hel massa egenskaper som är högintressanta för utbildning och jag har varit inblandad i flera forskningsprojekt där vi tittat på hur semantisk webbteknik kan göras användbar för utbildning. Bland andra SCAM (digital portfolio) och Annofolio (kopplar ihop skolans styrdokument med digitala lärresurser). Idag skriver Computer Sweden om att Microsoft säger att “Semantiskt sök är framtiden”
Semantiskt sök är den teknik som ska ge användarna den information de behöver i framtiden, om Microsoft får bestämma. Med semantisk teknik, som ofta kallas webb 3.0, får datorer en större förståelse för förhållandet mellan information.
Under konferensen Web 3.0 i Santa Clara, USA, pratade Scott Prevost, utvecklingschef för Bings sökteknik på Microsoft, upp tekniken.
Semantisk teknik ger användarna mer relevant information och hjälper dem att utföra uppgifter och fatta beslut, enligt Scott Prevost.
– Under de senaste tio åren har sök handlat om en fråga och en sida. Det kommer att bli mer interaktivt, med fler verktyg för att hjälpa folk att förbättra sina frågor. Det kommer att handla mer om att folk fattar beslut i den verkliga världen istället för att bara hitta några länkar, säger han till IDG News.
Det är givetvis jättebra om Microsoft satsar på den semantiska webben. Då ökar sannolikheten för att fler ska börja arbeta med semantik webbteknik och därmed skapa nya användbara tjänster.
Att datorer får en “större förståelse” på den semantiska webben är dock givetvis bara nonsens. Datorer förstår fortfarande inte ett smack, utan är dumma som spån. Däremot blir informationens semantik läs- och processbar för datorer, vilket gör att datorprogram kan “resonera” sig fram till saker som man kan ha nytta av. Detta leder i sin tur till att fler saker kan automatiseras, mer information kan sållas bord och därmed ger betydligt bättre sökträffar. Dagens webb kan bara tolkas av människor – det vill säga en dator kan inte avgöra vad av innehållet på en webbsida som är av intresse i ett visst sammanhang, utan detta är bara begripligt för oss människor. Poängen med den semantiska webben är att informationen struktureras och beskrivs på ett sådant sätt att den blir processbar för datorer som därmed kan göra en större del av jobbet åt oss.
Bättre sökträffar är dock bara en liten del av vad den semantiska webben kan hjälpa oss med. Vi har exempelvis använt den semantiska webben för att koppla samman skolans styrdokument och digitala lärresurser (PDF). Den semantiska webben “uppfanns”, precis som den “osemantiska” webben, av Tim Berner Lee. I Scientific American från maj 2001 beskriver han sina idéer på ett pedagogiskt och översiktligt sätt. En annan mycket bra och lättbegriplig artikel om den semantiska webben, eller snarare om effekterna av en semantisk webb är “Knowledge Management and the Semantic Web: From Scenario to Technology” som publicerades i IEEE Intelligent Systems, jan/feb., 2006. Båda artiklarna är väl värda att läsa och det brukar dessutom gå att Googla reda på dem på nätet om man har ett bibliotek med dålig sortering av tidskrifter;)
Rapporten från symposiet om “digitala lärresurser i en målstyrd skola” finns nu att ladda ner från Skolverket
Konferenser, Lärresurser och läromedel, Rapporter, digital kompetens
Nu finns filmer av föredragen från Nordlet Open Forum konferensen den 18/9. Se mitt inlägg på forskningsbloggen.
Det är fortfarande möjligt att anmäla sig till Nordlet Open Forum som går av stapeln i Umeå den 18/9. Konferensens program är utformat så att det ska vara intressant för både forskare och lärare (i skolan, på universitet och andra ställen där det finns pedagoger).Tack vare att vi samlokaliserat Nordlet OF med ett internationellt expertmöte (JTC 1/SC 36) så har vi lyckats skapa ett extra intressant och internationellt program.
Vi har valt att ta bort den avgift som ursprungligen var av den enkla anledningen att det kostade mer för universitetet att fakturera än vad vi fick in, så nu är det kostnadsfritt att gå!
Mer information och anmälan på http://www.iml.umu.se/nordlet/
Digitala portföljer, Forskning, Framtiden, Konferenser, digital kompetens
Nu finns Skolverkets nya rapport om behovet av IT i svensk skola.
Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser
Ladda hem den i PDF-format härifrån.
Datorer, hårdvara & infrasruktur, Rapporter, digital kompetens
Google meddelar att skolor hör till dem som får förtur till Google Wave meddelar Google på sin blogg: Official Google Enterprise Blog: Waving hello to Google Apps. Så det är bara att för hugade skolor att anmäla sig 
!
Nu finns slutrapporten från projektet “Digitala lärresurser i öppna arkiv?”
I vilken omfattning skapar och använder akademiska lärare idag fritt tillgängliga, digitala lärresurser? Kan man rymma lokalt producerade digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv? Där finns det nu i första hand forskningspublikationer och uppsatser.
Projektet OER (Open Educational Resources) i öppna arkiv har lämnat en slutrapport som tar upp dessa frågor. Man redovisar den hittills mest omfattande kartläggningen av hur svenska akademiska lärare ser på OER. Begreppet är nytt för många, men en påfallande stor andel både skapar och använder OER i sitt arbete.
Forskning, Lärresurser och läromedel, Rapporter, Öppna lärresurser
