frepa.blog på svenska

Den semantiska webben innehåller en hel massa egenskaper som är högintressanta för utbildning och jag har varit inblandad i flera forskningsprojekt där vi tittat på hur semantisk webbteknik kan göras användbar för utbildning. Bland andra SCAM (digital portfolio) och Annofolio (kopplar ihop skolans styrdokument med digitala lärresurser). Idag skriver Computer Sweden om att Microsoft säger att “Semantiskt sök är framtiden”

Semantiskt sök är den teknik som ska ge användarna den information de behöver i framtiden, om Microsoft får bestämma. Med semantisk teknik, som ofta kallas webb 3.0, får datorer en större förståelse för förhållandet mellan information.

Under konferensen Web 3.0 i Santa Clara, USA, pratade Scott Prevost, utvecklingschef för Bings sökteknik på Microsoft, upp tekniken.

Semantisk teknik ger användarna mer relevant information och hjälper dem att utföra uppgifter och fatta beslut, enligt Scott Prevost.

– Under de senaste tio åren har sök handlat om en fråga och en sida. Det kommer att bli mer interaktivt, med fler verktyg för att hjälpa folk att förbättra sina frågor. Det kommer att handla mer om att folk fattar beslut i den verkliga världen istället för att bara hitta några länkar, säger han till IDG News.

Det är givetvis jättebra om Microsoft satsar på den semantiska webben. Då ökar sannolikheten för att fler ska börja arbeta med semantik webbteknik och därmed skapa nya användbara tjänster.

Att datorer får en “större förståelse” på den semantiska webben är dock givetvis bara nonsens. Datorer förstår fortfarande inte ett smack, utan är dumma som spån. Däremot blir informationens semantik läs- och processbar för datorer, vilket gör att datorprogram kan “resonera” sig fram till saker som man kan ha nytta av. Detta leder i sin tur till att fler saker kan automatiseras, mer information kan sållas bord och därmed ger betydligt bättre sökträffar. Dagens webb kan bara tolkas av människor – det vill säga en dator kan inte avgöra vad av innehållet på en webbsida som är av intresse i ett visst sammanhang, utan detta är bara begripligt för oss människor. Poängen med den semantiska webben är att informationen struktureras och beskrivs på ett sådant sätt att den blir processbar för datorer som därmed kan göra en större del av jobbet åt oss.

Bättre sökträffar är dock bara en liten del av vad den semantiska webben kan hjälpa oss med. Vi har exempelvis använt den semantiska webben för att koppla samman skolans styrdokument och digitala lärresurser (PDF). Den semantiska webben “uppfanns”, precis som den “osemantiska” webben, av Tim Berner Lee. I Scientific American från maj 2001 beskriver han sina idéer på ett pedagogiskt och översiktligt sätt. En annan mycket bra och lättbegriplig artikel om den semantiska webben, eller snarare om effekterna av en semantisk webb är “Knowledge Management and the Semantic Web: From Scenario to Technology” som publicerades i IEEE Intelligent Systems, jan/feb., 2006. Båda artiklarna är väl värda att läsa och det brukar dessutom gå att Googla reda på dem på nätet om man har ett bibliotek med dålig sortering av tidskrifter;)

Nu finns filmer av föredragen från Nordlet Open Forum konferensen den 18/9. Se mitt inlägg på forskningsbloggen.

Det är fortfarande möjligt att anmäla sig till Nordlet Open Forum som går av stapeln i Umeå den 18/9. Konferensens program är utformat så att det ska vara intressant för både forskare och lärare (i skolan, på universitet och andra ställen där det finns pedagoger).Tack vare att vi samlokaliserat Nordlet OF med ett internationellt expertmöte (JTC 1/SC 36) så har vi lyckats skapa ett extra intressant och internationellt program.

Vi har valt att ta bort den avgift som ursprungligen var av den enkla anledningen att det kostade mer för universitetet att fakturera än vad vi fick in, så nu är det kostnadsfritt att gå!

Mer information och anmälan på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Nu finns slutrapporten från projektet “Digitala lärresurser i öppna arkiv?”

I vilken omfattning skapar och använder akademiska lärare idag fritt tillgängliga, digitala lärresurser? Kan man rymma lokalt producerade digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv? Där finns det nu i första hand forskningspublikationer och uppsatser.

Projektet OER (Open Educational Resources) i öppna arkiv har lämnat en slutrapport som tar upp dessa frågor. Man redovisar den hittills mest omfattande kartläggningen av hur svenska akademiska lärare ser på OER. Begreppet är nytt för många, men en påfallande stor andel både skapar och använder OER i sitt arbete.

Fredagen den 18 september anordnar vi en endagskonferens i Umeå på temat IT och lärande. Konferensen heter Nordlet Open Forum och anordnas av Nordletprojektet i samband med det JTC-1/SC 36 plenarmöte som hålls i Umeå den 15-25 september. Konferensen vänder sig till lärare (i såväl skola som universitet) och forskare.

Passa på att delta! Mer information och anmälan till konferensen hittar du på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Nordlet Open Forum (Call for participation)
The Nordlet Open Forum is a one day conference in connection to the SC36 plenary meting in Umeå, Sweden (September 19-25, 2009). The Nordlet Open Forum will be arranged on September 18 and is open for everyone. The main target groups for the conference are researcher, teacher and policy makers. The Nordlet Open Forum is organized by Nordlet (The Nordic Baltic Community for Open Education).

The conference is free of charge and you will be served coffee and lunch.

The theme for the conference is ICT, Competency and how this is related to the educational systems:

To cast light on the challenges of competencies the conference will arrange four tracks with a focus on the use of ICT (two in parallel) with the following themes:

Pedagogy

* How would the demand for measurable competencies influence the pedagogical practice?
* In a world where everyone have equal access to education – how to make sure that the chosen pedagogy matches the preferences and needs of the learner?
* Which pedagogical practice leads to a competency proven outcome?

Portfolio

* How to demonstrate your competency?
* Is the portfolio your evidence of how competent you are?
* What is the content of a portfolio?
* Different portfolios for different competencies.

Virtual Learning Environment

How could the learning environment help development of competencies?
* VLE showcases – different vendors do the same task to demonstrate comparable functionality?
Curriculum

* When the curriculum is competency based – what does that imply?
* How would competencies be expressed in a curriculum?
* Is all competency measurable with regard to the curriculum?
* The relationship between curriculum, competency and assessment?

If you would like to give a 15 min talk within one of these topics, please send a short abstract (max 1 1/2) page to conf...@nordlet.org.

See the Nordlet Open Forum website (http://www.iml.umu.se/nordlet/) for more information and for registration!

DN har just nu en artikelserie om Internet, med ett fokus på frihet, öppenhet och integritet (några av nätets grundpelare – men alla har ju inte förstått det), som är väl värd att läsa. Första delen heter “Forskningsprojektet som spårade ur” och handlar om Internets födelse och utveckling.

Artiklarna i serien är

1. Forskningsprojektet som spårade ur (en märklig rubrik)
2. Kriget om den öppna källkoden.
3. It-bubblan — en kapitalistisk kulturrevolution.
4. Hackern terrorist eller frihetskämpe?
5. Facebook vs. FRA (Webb-tv)

• Viktiga datum i näthistorien

En ännu opublicerad OECD-undersökning visar att att man blir bättre i matematik om man använder mer IT. Detta är ett intressant samband som Jan Hylén skriver om på Newsmill. Det kommer allt fler vetenskapliga rapporter som ger stöd åt det som många av oss “redan visste”. Jan har skrivit en bra (och kort:)) artikel som är väl värd att läsa.

Sjunkande resultat i matematik beror på dåliga svenska läromedel. Samtidigt visar en ännu inte publicerad OECD-undersökning att man blir bättre i matematik om man använder mer IT. Allra störst skillnad blir det för elever från hem med lågutbildade föräldrar. Efter åratal av försummelser och måste nu regeringen satsa på IT i skolan och nya IT-baserade läromedel.

Detta ger ytterligare belägg för att Sverige behöver nationella satsningar och strategier för IT i skola och utbildning. Det behövs satsningar på såväl skolans infrastruktur (framförallt den “mjuka” infrastrukturen) som på digitalt innehåll. Många innehållsleverantörer har satsningar på gång, men det finns en stor risk att dessa satsningar inte faller väl ut om skolan inte är på banan och saknar den infrastruktur som behövs för att jobba digitalt.

via OECD visar: mer IT gör eleverna bättre i matte | Newsmill.

SvD har skrivit en serie artiklar om datorer i skolan och bland annat om skillnaden i datortäthet mellan kommunala skolor och friskolor.

Att Jan Björklund är skrämmande okunnig i frågor som rör IT i skolan är knappast nyhet, men det är tråkigt att han inte heller tycks vara intresserad av att ens försöka förstå problematiken. Det finns en hel del forskning som pekar på att IT kommer att vara (och redan nu borde  vara) ett inte bara ett viktigt och naturligt inslag i skolan, utan också en bidragande faktor för om skolan kommer att vara framgångsrik eller inte. Med Björklunds inställning skapas en situation där grunden läggs för en skola som hamnar på efterkälken i jämförelse med andra länder. Det handlar då inte bara om att hamna på efterkälken när det gäller användningen av IT, utan användningen av IT hänger samman med en rad andra saker – bland annat frågor som herr Björklund själv vurmar för.

Det vore nog inte helt fel att sätta sig in i vad forskningen kommer fram till i olika frågor och inte bara referera till det som “flum” så snart det inte passar in i föreställningsbilden av skolan.

Jag håller dock med björklund i en sak:

Datortätheten är ett trubbigt mått, anser utbildningsministern. Nästa undersökning han beställer ska svara på frågan: ger datorerna i skolan resultat i elevernas slutbetyg?

Visst är det ett trubbigt mått, men det är ett mått av flera. Vi bör ha en uppfattning om såväl datortäthet som skick på utrustningen för att kunna bedöma var skolan befinner sig. Däremot måste det kombineras med annan kunskap om skolans IT och användningen av den samma. Den intressanta frågan är dock inte om det “ger resultat i elevernas slutbetyg”. Man får inte stirra sig blind på mätresultat (vilket det finns en stark tendens till), utan det intressanta är ju om de har relevans för det man mäter, med andra ord: ger det resultat för elevernas kunskaper? Det är den intressanta frågan. Här finns det en hel del forskning som visar att så faktiskt är fallet. Det finns också forskning som visar att detta inte inträffar om inte tillgången till datorer är god – i princip en-till-en.

Datorbrist oroar inte Björklund | Inrikes | SvD.

Tack och lov finns det människor ute i verksamheten (och även i politiken) som har något högre ambitioner och en betydligt bättre insikt. Jag tycker t.ex. att det är skrämmande att det finns lärare som inte får en egen dator som arbetsredskap. En dator är en självklarhet på de flesta arbetsplatser och borde definitivt vara det även i skolan!

Är i Tronheim ytterligare en dag och passar på att delta i sista delen av NVU-konfernsen. Just nu pratar Trond Eiliv Hauge från Intermedia på universitetet i Oslo om “Sosiale betingelser for faglig samarbeid på net” och om hur “design möter design”, hur pedagogisk design möter social paxis och system design och att detta inte alltid är ett lyckat möte i alla avseenden. Trond kritiserar i mångt och mycket samma fenomen som jag brukar kritisera – att vi ofta gör det alldeles för enkelt för oss med digitala lärresurser och hänfaller till sekvensiering och “bok på burk”.

Inressant att notera är att diskussionen i Norge inte tycks skilja sig så mycket från den i Sverige, som å andra skiljer sig en del från synen i många andra delar av Europa. I Norge tycks man dock ha kommit längre än i Sverige i flera avseenden när det gäller att faktiskt göra saker.

Jag är nu på Nettverksuniversitetets NVU-konferens 2009 i Trondheim. Har just hållit en presnetation där jag försökte “sy ihop” lärmiljö och digitala lärresurser på samma sätt som i Göteborg. Jag försökte dessutom utveckla den lite och få in ytterligare några saker om hur virtuella lärmiljöer och digitala lärresurser har utvecklats, var vi befinner oss nu och vad som är rimligt att vänta sig av framtiden. Fokus var på infrastruktur för pedagogisk nytta och modularitet, samt den utveckling som i snabbtakt leder oss mot utsuddade systemgränser, modularitet och flexibla, “användarskapade” miljöer. Teknikerna (koncepten, hypearna, flosklerna eller vad man nu vill kalla dem?) för detta är just nu framförallt (webb)widgets och mashups. Spindeln är ett exempel på en sådan widget som kan användas som byggsten. Tyvärr missade jag att exemplifiera med Spindeln:( I det hela taget undrar jag hur mycket av budskapet som egentligen gick fram. Tidvis lyckades jag till och med förvirra mig själv… Tyvärr gapade jag nog över för mycket och det krävs en hel del finslipning av presentationen – som i sit nuvarande skick mest liknar en världsförklaring.

Men skam den som ger sig. För att finslipa presentationen och (Poka-yoke?:) testa den, för skona framtida åhörare, ska jag göra en bloggserie av den och testa den på er som läser min blogg.  Första avsnittet av “Utbildningsinfrastruktur – en världsförklaring” kommer inom kort…