frepa.blog på svenska

Konferens om öppna lärresurser: Framtiden för OER i Sverige – policy och praktik, 8-9 februari, KTH Stockholm

Det här är en konferens för dig som arbetar med öppna lärresurser, open educational resources (OER) inom högskolan eller har en ledningsfunktion. Konferensen kommer att jämföra den svenska situationen med utvecklingen i Storbritannien och Norge. Den kommer att lyfta fram praktiska och strategiska frågor och diskuterar den framtida utvecklingen för OER i Sverige. Konferensen bygger vidare på en kartläggning av OER som finansierats av KB:s Open Accessprogram. Den arrangeras som avslutande delprojekt av medverkande från Stockholms Universitet och Metamatrix i samarbete med KB, Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och KK-stiftelsen.

Läs mer om konferensen

Nu finns slutrapporten från projektet “Digitala lärresurser i öppna arkiv?”

I vilken omfattning skapar och använder akademiska lärare idag fritt tillgängliga, digitala lärresurser? Kan man rymma lokalt producerade digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv? Där finns det nu i första hand forskningspublikationer och uppsatser.

Projektet OER (Open Educational Resources) i öppna arkiv har lämnat en slutrapport som tar upp dessa frågor. Man redovisar den hittills mest omfattande kartläggningen av hur svenska akademiska lärare ser på OER. Begreppet är nytt för många, men en påfallande stor andel både skapar och använder OER i sitt arbete.

Har precis installerat version 9.04 av Ubuntu och blir återigen fascinerad av hur många specialprogram det finns för utbildning till Linux. Både bra och dåligt givetvis, men utbudet är oändligt mycket större än till såväl Mac som Windows (kommersiella program inräknade). Det som framförallt slår mig är det märkliga i att Linux och öppen källkod inte har större spridning i skolan och i högre utbildning än vad det faktiskt har. Man frågar sig varför (har dock mina teorier)?

Just Ubuntu är väldigt enkelt och användarvänligt. Lätt att installera och lätt att arbeta med. Fungerar oftast direkt utan några som helst problem och installeraren gör hela jobbet. Jag klantade faktiskt till det just för att det är lite för enkelt. Läste inte texterna utan klickade mig bara vidare och missade att jag skulle spara min Windowspartition:)

Ubuntu har dessutom en distribution som är speciellt anpassad för utbildning och heter Edubuntu. Den fungerar bra och är om möjlig ännu enklare att jobba med. Annars går det också bra att installera den vanliga Ubuntu och sedan installera de program man vill ha genom att Lägg till/ta bort från programmenyn och sedan välja kategorin “utbildning”. På så sätt få man tillgång till en hel hög med program. Bland annat finns det en uppsjö av enkla pedagogiska spel för olika ändamål för barn från förskola till högskola. Några av dem har jag testat på mina egna barn och de blir överlag exalterade, särskilt över ett spelpaket med olika så enkla fysikexperiment. Sedan finns det givetvis hur många program som helst som kan installeras “för hand” och som du hittar genom att leta på nätet. Helt klart skulle det gå att bygga upp fantastiskt bra och utbildningsvänliga IT-miljöer med Linux och jag hoppas att vi snart ska få tillfälle att testa detta inom ramen för vår forskning!

Det finns även en svensk webbplats för Ubuntu på http://ubuntu.se/

Läs även Sydsvenskans reportage om Ubuntu.

Som de flesta numera vet så finns det jättebra öppenkällkodsalternativ till så gott som alla program – inte minst för bildredigering. Ett av de populäraste öppna programmen för att jobba med bilder är Gimp som finns till såväl Linux, som till Mac och Windows. För den som vill lära sig mer eller hitta material för undervisning som finns det en massa bra gratisguider för Gimp på Gimp-tutorials.net.

För att hitta andra öppenkällkodsalternativ kan jag rekommendera min lista.

Öppen källkodsmotsvarigheten till PhotoShop heter, som många säkert redan vet, Gimp. Gimp är ett jättebra alternativ för den som inte vill betala dyra pengar för PhotoShop eller liknande program. På Gimp-tutorials.net kan du dessutom hitta en massa bra och fritt material om hur man använder Gimp.

För andra öppen källkodsalternativ, se min lista på http://www.frepa.org/wp/open-source-alternatives-to-commercial-software-a-list/

Igår bloggade jag om den lilla billiga linuxservern som kan anslutas direkt i elutaget, men om man nu har skaffat sig en sådan hur använder man den då? Om man undrar över det så kan man alltid gå till fritids – ja, alltså inte fritids dit eleverna går efter skolan, utan fritids.se.

Fritis har som mål att göra fri programvara mer tillgänglig i skolorna. Vi skapar utbildningsmaterial och annat material som hjälper dig att komma igång. Vi samlar också erfarenheter från våra besökare och vill att just du skall vara med och bygga denna webbplats. “Fritis.se är ett projekt för att underlätta för lärare och skolor att införa fri programvara i utbildningen och erbjuda bättre utbildning än idag och samtidigt spara pengar.”, säger en av initiativtagarna till projektet.

Europeana luktar förvisso fortfarande en hel del beta, men är trots det en helt otrolig guldgruva för digitala lärresurser. Här hittar man stora delar av det Europeiska kulturarvet i digital form. Eny kul finess är “tidslinjen” där det europeiska kulturarvet kan navigeras med hjälp av en tidslinje. En annan intressant den är “idélabbet” där “Semantic Search Lab” finns. Ett forkningsprojekt för att utveckla en semantisk söktjänst som verkar lovande. I det stora hela innehåller Europeana redan nu en ofantlig massa digitaliserat material med allt från Mozarts orginal partitur till 11 327 tavlor från Louvren. Helt enkelt ett imponerande projekt och allting är fritt tillgängligt – inklusive en stor mäng svenska resurser från bland andra Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.

Har just upptäkt Skolbibliotek.se som ser ut att vara en jättebra resurs för skolan. En blandning av IT-frågor och skolbiblioteksfrågor – som givetvis hör samman av många skäl – mixat med lite omvärldsbevakning.