frepa.blog på svenska

Den semantiska webben innehåller en hel massa egenskaper som är högintressanta för utbildning och jag har varit inblandad i flera forskningsprojekt där vi tittat på hur semantisk webbteknik kan göras användbar för utbildning. Bland andra SCAM (digital portfolio) och Annofolio (kopplar ihop skolans styrdokument med digitala lärresurser). Idag skriver Computer Sweden om att Microsoft säger att “Semantiskt sök är framtiden”

Semantiskt sök är den teknik som ska ge användarna den information de behöver i framtiden, om Microsoft får bestämma. Med semantisk teknik, som ofta kallas webb 3.0, får datorer en större förståelse för förhållandet mellan information.

Under konferensen Web 3.0 i Santa Clara, USA, pratade Scott Prevost, utvecklingschef för Bings sökteknik på Microsoft, upp tekniken.

Semantisk teknik ger användarna mer relevant information och hjälper dem att utföra uppgifter och fatta beslut, enligt Scott Prevost.

– Under de senaste tio åren har sök handlat om en fråga och en sida. Det kommer att bli mer interaktivt, med fler verktyg för att hjälpa folk att förbättra sina frågor. Det kommer att handla mer om att folk fattar beslut i den verkliga världen istället för att bara hitta några länkar, säger han till IDG News.

Det är givetvis jättebra om Microsoft satsar på den semantiska webben. Då ökar sannolikheten för att fler ska börja arbeta med semantik webbteknik och därmed skapa nya användbara tjänster.

Att datorer får en “större förståelse” på den semantiska webben är dock givetvis bara nonsens. Datorer förstår fortfarande inte ett smack, utan är dumma som spån. Däremot blir informationens semantik läs- och processbar för datorer, vilket gör att datorprogram kan “resonera” sig fram till saker som man kan ha nytta av. Detta leder i sin tur till att fler saker kan automatiseras, mer information kan sållas bord och därmed ger betydligt bättre sökträffar. Dagens webb kan bara tolkas av människor – det vill säga en dator kan inte avgöra vad av innehållet på en webbsida som är av intresse i ett visst sammanhang, utan detta är bara begripligt för oss människor. Poängen med den semantiska webben är att informationen struktureras och beskrivs på ett sådant sätt att den blir processbar för datorer som därmed kan göra en större del av jobbet åt oss.

Bättre sökträffar är dock bara en liten del av vad den semantiska webben kan hjälpa oss med. Vi har exempelvis använt den semantiska webben för att koppla samman skolans styrdokument och digitala lärresurser (PDF). Den semantiska webben “uppfanns”, precis som den “osemantiska” webben, av Tim Berner Lee. I Scientific American från maj 2001 beskriver han sina idéer på ett pedagogiskt och översiktligt sätt. En annan mycket bra och lättbegriplig artikel om den semantiska webben, eller snarare om effekterna av en semantisk webb är “Knowledge Management and the Semantic Web: From Scenario to Technology” som publicerades i IEEE Intelligent Systems, jan/feb., 2006. Båda artiklarna är väl värda att läsa och det brukar dessutom gå att Googla reda på dem på nätet om man har ett bibliotek med dålig sortering av tidskrifter;)

Det är fortfarande möjligt att anmäla sig till Nordlet Open Forum som går av stapeln i Umeå den 18/9. Konferensens program är utformat så att det ska vara intressant för både forskare och lärare (i skolan, på universitet och andra ställen där det finns pedagoger).Tack vare att vi samlokaliserat Nordlet OF med ett internationellt expertmöte (JTC 1/SC 36) så har vi lyckats skapa ett extra intressant och internationellt program.

Vi har valt att ta bort den avgift som ursprungligen var av den enkla anledningen att det kostade mer för universitetet att fakturera än vad vi fick in, så nu är det kostnadsfritt att gå!

Mer information och anmälan på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Google meddelar att skolor hör till dem som får förtur till Google Wave meddelar Google på sin blogg: Official Google Enterprise Blog: Waving hello to Google Apps. Så det är bara att för hugade skolor att anmäla sig !

Fredagen den 18 september anordnar vi en endagskonferens i Umeå på temat IT och lärande. Konferensen heter Nordlet Open Forum och anordnas av Nordletprojektet i samband med det JTC-1/SC 36 plenarmöte som hålls i Umeå den 15-25 september. Konferensen vänder sig till lärare (i såväl skola som universitet) och forskare.

Passa på att delta! Mer information och anmälan till konferensen hittar du på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Nordlet Open Forum (Call for participation)
The Nordlet Open Forum is a one day conference in connection to the SC36 plenary meting in Umeå, Sweden (September 19-25, 2009). The Nordlet Open Forum will be arranged on September 18 and is open for everyone. The main target groups for the conference are researcher, teacher and policy makers. The Nordlet Open Forum is organized by Nordlet (The Nordic Baltic Community for Open Education).

The conference is free of charge and you will be served coffee and lunch.

The theme for the conference is ICT, Competency and how this is related to the educational systems:

To cast light on the challenges of competencies the conference will arrange four tracks with a focus on the use of ICT (two in parallel) with the following themes:

Pedagogy

* How would the demand for measurable competencies influence the pedagogical practice?
* In a world where everyone have equal access to education – how to make sure that the chosen pedagogy matches the preferences and needs of the learner?
* Which pedagogical practice leads to a competency proven outcome?

Portfolio

* How to demonstrate your competency?
* Is the portfolio your evidence of how competent you are?
* What is the content of a portfolio?
* Different portfolios for different competencies.

Virtual Learning Environment

How could the learning environment help development of competencies?
* VLE showcases – different vendors do the same task to demonstrate comparable functionality?
Curriculum

* When the curriculum is competency based – what does that imply?
* How would competencies be expressed in a curriculum?
* Is all competency measurable with regard to the curriculum?
* The relationship between curriculum, competency and assessment?

If you would like to give a 15 min talk within one of these topics, please send a short abstract (max 1 1/2) page to conf...@nordlet.org.

See the Nordlet Open Forum website (http://www.iml.umu.se/nordlet/) for more information and for registration!

Jag är nu på Nettverksuniversitetets NVU-konferens 2009 i Trondheim. Har just hållit en presnetation där jag försökte “sy ihop” lärmiljö och digitala lärresurser på samma sätt som i Göteborg. Jag försökte dessutom utveckla den lite och få in ytterligare några saker om hur virtuella lärmiljöer och digitala lärresurser har utvecklats, var vi befinner oss nu och vad som är rimligt att vänta sig av framtiden. Fokus var på infrastruktur för pedagogisk nytta och modularitet, samt den utveckling som i snabbtakt leder oss mot utsuddade systemgränser, modularitet och flexibla, “användarskapade” miljöer. Teknikerna (koncepten, hypearna, flosklerna eller vad man nu vill kalla dem?) för detta är just nu framförallt (webb)widgets och mashups. Spindeln är ett exempel på en sådan widget som kan användas som byggsten. Tyvärr missade jag att exemplifiera med Spindeln:( I det hela taget undrar jag hur mycket av budskapet som egentligen gick fram. Tidvis lyckades jag till och med förvirra mig själv… Tyvärr gapade jag nog över för mycket och det krävs en hel del finslipning av presentationen – som i sit nuvarande skick mest liknar en världsförklaring.

Men skam den som ger sig. För att finslipa presentationen och (Poka-yoke?:) testa den, för skona framtida åhörare, ska jag göra en bloggserie av den och testa den på er som läser min blogg.  Första avsnittet av “Utbildningsinfrastruktur – en världsförklaring” kommer inom kort…

Jag skrev tidigare att jag skulle ladda upp min presentation från symposiet “Digitala lärresurser i en målstyrd skola”, men sedan glömde jag givetvis bort det:) Nu finns resentationen i alla fall för nedladdning här i PDF-format. jag hoppas att min presentation var något så när begriplig. Jag försökte mig på det avancerade tricket att sätta in digitala lärresurser och den virtuella lärmiljön i ett större sammanhang som jag kallar för “utbildningsinfrastruktur”, med utgångspunkt i historien, var vi står nu och vad vi kan skönja i framtiden. Min poäng är att det sätt som vi idag bygger virtuella lärmiljöer på, med lärplattformar och LMS:er etc., inte är långsiktigt hållbart. Vi måste ha ett annat förhållningssätt där en understödjande infrastruktur utgör basen för en modulär lärmiljö uppbyggd av egna och andras tjänster (ni vet web 2.0, molnet, SAAS och andra hypear:). Uppfyller vi de grundläggande förutsättningarna för detta så har vi också skapat en massa nya möjligheter. Bland annat möjlighten at dynamiskt koppla ihop resurser med styrdokument, anpassningar till särskilda behov etc.

I det stora hela var det ett bra symposium – även om kopplingen mellan digitala lärresurser och målstyrning inte alltid fanns med. Över förväntan fakiskt. Framförallt är det glädjande att dessa frågor diskuteras igen och att det tycks finnas en större mognad nu än tidigare, även om vi fortfarande har långt kvar. Alla tycks dock vara ense om att avsaknaden av en nationell strategi och nationella satsningar på IT och lärande gör att vi hamnat på efterkälken inernationellt och att vi har svårt att utvecklas. Detta är inte alls bra, särskilt inte på lite längre sikt. Varken för svensk utbildning eller forksning på området.

Några extra intressanta nerslag:

Att höra de entusiastiska lärarna från Uddevalla kommun berätta om hur de jobbar med IT. Det jag saknade var kopplingen mellan digitala lärresurser och styrdokumenten, men det var trots detta intressant att höra. Nyckeln tycks vara en nära relation mellan IT enheten och skolan, samt en IT-enhet där de förstår skillnaden mellan en lärare och en administratör…

Jan Hyléns föredrag om pågående forskningsområden och en OECD-rapport var också bra. Utblickar behövs det mer av för att få igång användningen av digitala lärresurser. Det gäller både skolan och universitetet. Ine minst lärarutbildningarna. Jans reflektioner kring hur beroende utvecklingen är av starka “intraprenörer” hos myndigheter, skolor och andra organisationer var talande och deras betydelse förstärks givetvis av avsaknaden av nationella satsningar. De är givetvis nödvändiga oavsett, men avsaknaden av nationella satsningar som kan skapa en stabil bas gör att vi får ett instabilt system för innovation och utveckling.

Intressant också att höra om vad som händer i våra nordiska grannländer som har kommit lite längre inom detta område. Även om jag känner till det mesta sedan tidigare så skadar det aldrig med lie repetition:) Kul med Norska satsningar på öppna utbildningsresurser (OER) enligt principen att det som betalas av statliga pengar skall göras fritt tillgängligt. Leder givetvis in på en viss kollisionskurs med läromedelsförlag. Å andra sidan måste de förhålla sig till denna utveckling som pågår (och har pågått under en längre tid). Jag har skrivit en hel del om OER på min forskningsblogg tidigare. Ett tips till förlagen är att inte göra samma misstag som skivbolagen… Jag tror dock att den risken är liten. Läromedelsförlagen tycks över lag har en betydligt mer konstruktivt förhållningssätt.

Förslaget till ny lärarutbildning gick Christina Szekely från IT för pedagoger (Skolverket) igenom med fokus på IT. Helt klart lämnar det en hel del övrigt att önska… Jag har tidigare publicerat kommentarer till IT inslagen i utredningen.

Vidare berättade Monica Sandorf om det KKS-finansierade nätverket för IT i lärarutbildning. Det är givetvis bra att detta äntligen händer. Vi tog ett sådant initiativ redan 1999, i samband med ITiS, men det var tyvärr inte möjligt att genomföra då. Om det nya nätverkets upplägg finns en del att säga, både ris (framförallt kopplt till fokusområden) och ros, men det tänkte jag kommentera i särskild ordning i ett eget inlägg.

Tyvärr kunde inte Stefan Skimutis komma för att prata om IT i de svenska styrdokumenten. Det hade varit kul att höra mer om.

Björn Rönnåsens föredrag om tillgängligheten i lärplattformar var både intressant, nedslående och föga förvånande. Sammanfattningsvis kan man säga att tillgänligheten är usel. De (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har publicerat en rapport om detta. Jag skulle dock vilja veta vilka (tre stora) system det handlar om, även om jag kan gissa det utan större ansträngning:). Inte för att peka ut dem, utan för att få en överblick av vilka system som används, samt i vilken omfattning. Alltså inte bara de tre största, utan över alla system fördelat på kommuner.

Slutligen så var den italienska buffén på kvällen dag 1 en höjdare:)

Jag sitter just nu på ett symposium i Göteborg om “Digitala lärresurser i en målstyrd skola”. Ett inressant område (särskilt kopplingen mellan digitala lärresurser och styrdokument), men tyvärr måste jag åter igen konstatera att Sverige inte är så framstående inom detta område – även om det givetvis finns ett och annat undantag.

Senare ska jag hålla föredrag här på symposiet om “Digitala lärresurser, lärplattformar och koppling till styrdokumenten”. Jag tänkte försöka mig på att visa hur tekniken kan användas för att koppla digitala resurser till styrdokument, men hur vi för att kunna göra detta behöver en grundläggande infrastruktur för detta som kan kopplas till (och fungera med) digitala lärresurser och lärplattformar. Jag utgår från vår studie från 2005 där vi just kopplade ihop styrdokument med arkivsystem för digitala lärresurser och på så sätt gjorde styrdokumenten till ett “verktyg” för lärare. Jag tänkte göra detta genom att betraka tre olika perspektiv: var befinner vi oss nu? Hur jar vi hamnat där vi befinner oss? Var är utvecklingen på väg?

Kontentan av mitt föredrag är att:

- Det behövs en gemensam grundläggande infrastruktur för att hantera utvecklingen – digitalt tillgängliga och uppmärkta styrdokument är en komponent i en sådan infrastruktur.
- Vi måste sluta investera i “lärplattformar” som ska lösa allt och istället börja tänka i termer av “utbildningsinfrastruktur” (design for change). Varför? Se t.ex. här
- Sluta tänka på den egna organisationen som referensram för systemgränser. Lärmiljöer måste byggas modulärt och även bygga på tjänster som andra tillhandahåller.

Jag tänkte publicera min presentation imorgon.

Det är mycket snack om “molnet” numera. Molnet tycks ha tagit över efter webben 2.0 som etta på hype-listan. Precis som med sin föregångare på första platsen så kan “molnet” betyda lite olika saker beroende på vem man frågar och vad man pratar om. Det brukar röra sig någonstans i trakterna mellan att helt enkelt sälja rå datorkraft på nätet och att kombinera detta med någon s.k. “molnplattform”. Idén är egentligen ganska tilltalande: att kunna köpa precis så mycket datorkraft man behöver och någon annan sköter driften, med allt vad detta innebär i form av beredskap back-up, strömförsörjning och annat elände. Framförallt är det dyrt att ha system i drift och det är alltid förenat med en (ofta mycket stor) överkapacitet i datorkraft. Detta gäller inte minst för utbildning. Så varför inte hyra in sig i molnet istället? Faktum är att alla dessa begrepp som vi brottas med hänger ihop. Molnet kommer med största sannolikhet att bidra till en massa nya intressanta tjänster av den sort som förknippas med webben 2.0 och bortom det. Det som molnet (låter som en indianhövding) framförallt bidrar med är två saker: 1) vem som helst kan nu skaffa sig tillgång till massor av (eller bara lite) datorkraft och kan därmed de förutsättningar som behövs för att utveckla tjänster, och 2) molnplattformarna ger en bas (utvecklingsmiljö) för att bygga tjänster, bland annat genom att återanvända och dra nytta av sådant som andra redan har gjort. Ett exempel är Googles molntjänster, Google apps och utvecklingsplattformen App Engine som också tillhandahåller många färdiga komponenter. Andra exempel är den öppna Clustered Cloud och Amazons EC2. Det finns givetvis många andra molnplattformar och någon dag ska jag göra en lista:)

Vad har då nu detta med lärande att göra? En hel del skulle jag vilja säga. Molnet kommer med största sannolikhet, och i rätt sammanhang, att bidra till en rad nya intressanta tillämpningar och tjänster för lärande och digitala lärresurser. Framförallt kommer det att påverka synen på virtuella lärmiljöer och s.k. lärplattformar. Molnet (tillsammans med webben 2.0 och annan relaterad utveckling) kanske äntligen gör att vi får en infrastruktur som är modulär och där ”läraplattformen” blir summan av de tjänster och resurser som kopplas samman för att passa en viss lärsituation och dess pedagogiska behov? Jag hoppas i alla fall det! Snälla molnet, fräls oss från LMSer och kunskapsilos!

Vill du läsa mer? En bra start kan vara boken ”The Tower and the Cloud”, som är en slags antologi som tar dig igenom troposfären i lagom takt och med en hyfsat logisk kronologi och en relativt bra analys. Perspektivet är universitet och högskola, men mycket av innehållet är (med lite fantasi) överförbart även på andra utbildningsformer. Boken kan laddas ner som PDF eller beställas som en mer läsvänlig pappersbok.