frepa.blog på svenska

Det är fortfarande möjligt att anmäla sig till Nordlet Open Forum som går av stapeln i Umeå den 18/9. Konferensens program är utformat så att det ska vara intressant för både forskare och lärare (i skolan, på universitet och andra ställen där det finns pedagoger).Tack vare att vi samlokaliserat Nordlet OF med ett internationellt expertmöte (JTC 1/SC 36) så har vi lyckats skapa ett extra intressant och internationellt program.

Vi har valt att ta bort den avgift som ursprungligen var av den enkla anledningen att det kostade mer för universitetet att fakturera än vad vi fick in, så nu är det kostnadsfritt att gå!

Mer information och anmälan på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Fredagen den 18 september anordnar vi en endagskonferens i Umeå på temat IT och lärande. Konferensen heter Nordlet Open Forum och anordnas av Nordletprojektet i samband med det JTC-1/SC 36 plenarmöte som hålls i Umeå den 15-25 september. Konferensen vänder sig till lärare (i såväl skola som universitet) och forskare.

Passa på att delta! Mer information och anmälan till konferensen hittar du på http://www.iml.umu.se/nordlet/

Nordlet Open Forum (Call for participation)
The Nordlet Open Forum is a one day conference in connection to the SC36 plenary meting in Umeå, Sweden (September 19-25, 2009). The Nordlet Open Forum will be arranged on September 18 and is open for everyone. The main target groups for the conference are researcher, teacher and policy makers. The Nordlet Open Forum is organized by Nordlet (The Nordic Baltic Community for Open Education).

The conference is free of charge and you will be served coffee and lunch.

The theme for the conference is ICT, Competency and how this is related to the educational systems:

To cast light on the challenges of competencies the conference will arrange four tracks with a focus on the use of ICT (two in parallel) with the following themes:

Pedagogy

* How would the demand for measurable competencies influence the pedagogical practice?
* In a world where everyone have equal access to education – how to make sure that the chosen pedagogy matches the preferences and needs of the learner?
* Which pedagogical practice leads to a competency proven outcome?

Portfolio

* How to demonstrate your competency?
* Is the portfolio your evidence of how competent you are?
* What is the content of a portfolio?
* Different portfolios for different competencies.

Virtual Learning Environment

How could the learning environment help development of competencies?
* VLE showcases – different vendors do the same task to demonstrate comparable functionality?
Curriculum

* When the curriculum is competency based – what does that imply?
* How would competencies be expressed in a curriculum?
* Is all competency measurable with regard to the curriculum?
* The relationship between curriculum, competency and assessment?

If you would like to give a 15 min talk within one of these topics, please send a short abstract (max 1 1/2) page to conf...@nordlet.org.

See the Nordlet Open Forum website (http://www.iml.umu.se/nordlet/) for more information and for registration!

SvD har skrivit en serie artiklar om datorer i skolan och bland annat om skillnaden i datortäthet mellan kommunala skolor och friskolor.

Att Jan Björklund är skrämmande okunnig i frågor som rör IT i skolan är knappast nyhet, men det är tråkigt att han inte heller tycks vara intresserad av att ens försöka förstå problematiken. Det finns en hel del forskning som pekar på att IT kommer att vara (och redan nu borde  vara) ett inte bara ett viktigt och naturligt inslag i skolan, utan också en bidragande faktor för om skolan kommer att vara framgångsrik eller inte. Med Björklunds inställning skapas en situation där grunden läggs för en skola som hamnar på efterkälken i jämförelse med andra länder. Det handlar då inte bara om att hamna på efterkälken när det gäller användningen av IT, utan användningen av IT hänger samman med en rad andra saker – bland annat frågor som herr Björklund själv vurmar för.

Det vore nog inte helt fel att sätta sig in i vad forskningen kommer fram till i olika frågor och inte bara referera till det som “flum” så snart det inte passar in i föreställningsbilden av skolan.

Jag håller dock med björklund i en sak:

Datortätheten är ett trubbigt mått, anser utbildningsministern. Nästa undersökning han beställer ska svara på frågan: ger datorerna i skolan resultat i elevernas slutbetyg?

Visst är det ett trubbigt mått, men det är ett mått av flera. Vi bör ha en uppfattning om såväl datortäthet som skick på utrustningen för att kunna bedöma var skolan befinner sig. Däremot måste det kombineras med annan kunskap om skolans IT och användningen av den samma. Den intressanta frågan är dock inte om det “ger resultat i elevernas slutbetyg”. Man får inte stirra sig blind på mätresultat (vilket det finns en stark tendens till), utan det intressanta är ju om de har relevans för det man mäter, med andra ord: ger det resultat för elevernas kunskaper? Det är den intressanta frågan. Här finns det en hel del forskning som visar att så faktiskt är fallet. Det finns också forskning som visar att detta inte inträffar om inte tillgången till datorer är god – i princip en-till-en.

Datorbrist oroar inte Björklund | Inrikes | SvD.

Tack och lov finns det människor ute i verksamheten (och även i politiken) som har något högre ambitioner och en betydligt bättre insikt. Jag tycker t.ex. att det är skrämmande att det finns lärare som inte får en egen dator som arbetsredskap. En dator är en självklarhet på de flesta arbetsplatser och borde definitivt vara det även i skolan!

Jag skrev tidigare att jag skulle ladda upp min presentation från symposiet “Digitala lärresurser i en målstyrd skola”, men sedan glömde jag givetvis bort det:) Nu finns resentationen i alla fall för nedladdning här i PDF-format. jag hoppas att min presentation var något så när begriplig. Jag försökte mig på det avancerade tricket att sätta in digitala lärresurser och den virtuella lärmiljön i ett större sammanhang som jag kallar för “utbildningsinfrastruktur”, med utgångspunkt i historien, var vi står nu och vad vi kan skönja i framtiden. Min poäng är att det sätt som vi idag bygger virtuella lärmiljöer på, med lärplattformar och LMS:er etc., inte är långsiktigt hållbart. Vi måste ha ett annat förhållningssätt där en understödjande infrastruktur utgör basen för en modulär lärmiljö uppbyggd av egna och andras tjänster (ni vet web 2.0, molnet, SAAS och andra hypear:). Uppfyller vi de grundläggande förutsättningarna för detta så har vi också skapat en massa nya möjligheter. Bland annat möjlighten at dynamiskt koppla ihop resurser med styrdokument, anpassningar till särskilda behov etc.

I det stora hela var det ett bra symposium – även om kopplingen mellan digitala lärresurser och målstyrning inte alltid fanns med. Över förväntan fakiskt. Framförallt är det glädjande att dessa frågor diskuteras igen och att det tycks finnas en större mognad nu än tidigare, även om vi fortfarande har långt kvar. Alla tycks dock vara ense om att avsaknaden av en nationell strategi och nationella satsningar på IT och lärande gör att vi hamnat på efterkälken inernationellt och att vi har svårt att utvecklas. Detta är inte alls bra, särskilt inte på lite längre sikt. Varken för svensk utbildning eller forksning på området.

Några extra intressanta nerslag:

Att höra de entusiastiska lärarna från Uddevalla kommun berätta om hur de jobbar med IT. Det jag saknade var kopplingen mellan digitala lärresurser och styrdokumenten, men det var trots detta intressant att höra. Nyckeln tycks vara en nära relation mellan IT enheten och skolan, samt en IT-enhet där de förstår skillnaden mellan en lärare och en administratör…

Jan Hyléns föredrag om pågående forskningsområden och en OECD-rapport var också bra. Utblickar behövs det mer av för att få igång användningen av digitala lärresurser. Det gäller både skolan och universitetet. Ine minst lärarutbildningarna. Jans reflektioner kring hur beroende utvecklingen är av starka “intraprenörer” hos myndigheter, skolor och andra organisationer var talande och deras betydelse förstärks givetvis av avsaknaden av nationella satsningar. De är givetvis nödvändiga oavsett, men avsaknaden av nationella satsningar som kan skapa en stabil bas gör att vi får ett instabilt system för innovation och utveckling.

Intressant också att höra om vad som händer i våra nordiska grannländer som har kommit lite längre inom detta område. Även om jag känner till det mesta sedan tidigare så skadar det aldrig med lie repetition:) Kul med Norska satsningar på öppna utbildningsresurser (OER) enligt principen att det som betalas av statliga pengar skall göras fritt tillgängligt. Leder givetvis in på en viss kollisionskurs med läromedelsförlag. Å andra sidan måste de förhålla sig till denna utveckling som pågår (och har pågått under en längre tid). Jag har skrivit en hel del om OER på min forskningsblogg tidigare. Ett tips till förlagen är att inte göra samma misstag som skivbolagen… Jag tror dock att den risken är liten. Läromedelsförlagen tycks över lag har en betydligt mer konstruktivt förhållningssätt.

Förslaget till ny lärarutbildning gick Christina Szekely från IT för pedagoger (Skolverket) igenom med fokus på IT. Helt klart lämnar det en hel del övrigt att önska… Jag har tidigare publicerat kommentarer till IT inslagen i utredningen.

Vidare berättade Monica Sandorf om det KKS-finansierade nätverket för IT i lärarutbildning. Det är givetvis bra att detta äntligen händer. Vi tog ett sådant initiativ redan 1999, i samband med ITiS, men det var tyvärr inte möjligt att genomföra då. Om det nya nätverkets upplägg finns en del att säga, både ris (framförallt kopplt till fokusområden) och ros, men det tänkte jag kommentera i särskild ordning i ett eget inlägg.

Tyvärr kunde inte Stefan Skimutis komma för att prata om IT i de svenska styrdokumenten. Det hade varit kul att höra mer om.

Björn Rönnåsens föredrag om tillgängligheten i lärplattformar var både intressant, nedslående och föga förvånande. Sammanfattningsvis kan man säga att tillgänligheten är usel. De (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har publicerat en rapport om detta. Jag skulle dock vilja veta vilka (tre stora) system det handlar om, även om jag kan gissa det utan större ansträngning:). Inte för att peka ut dem, utan för att få en överblick av vilka system som används, samt i vilken omfattning. Alltså inte bara de tre största, utan över alla system fördelat på kommuner.

Slutligen så var den italienska buffén på kvällen dag 1 en höjdare:)

Jag sitter just nu på ett symposium i Göteborg om “Digitala lärresurser i en målstyrd skola”. Ett inressant område (särskilt kopplingen mellan digitala lärresurser och styrdokument), men tyvärr måste jag åter igen konstatera att Sverige inte är så framstående inom detta område – även om det givetvis finns ett och annat undantag.

Senare ska jag hålla föredrag här på symposiet om “Digitala lärresurser, lärplattformar och koppling till styrdokumenten”. Jag tänkte försöka mig på att visa hur tekniken kan användas för att koppla digitala resurser till styrdokument, men hur vi för att kunna göra detta behöver en grundläggande infrastruktur för detta som kan kopplas till (och fungera med) digitala lärresurser och lärplattformar. Jag utgår från vår studie från 2005 där vi just kopplade ihop styrdokument med arkivsystem för digitala lärresurser och på så sätt gjorde styrdokumenten till ett “verktyg” för lärare. Jag tänkte göra detta genom att betraka tre olika perspektiv: var befinner vi oss nu? Hur jar vi hamnat där vi befinner oss? Var är utvecklingen på väg?

Kontentan av mitt föredrag är att:

- Det behövs en gemensam grundläggande infrastruktur för att hantera utvecklingen – digitalt tillgängliga och uppmärkta styrdokument är en komponent i en sådan infrastruktur.
- Vi måste sluta investera i “lärplattformar” som ska lösa allt och istället börja tänka i termer av “utbildningsinfrastruktur” (design for change). Varför? Se t.ex. här
- Sluta tänka på den egna organisationen som referensram för systemgränser. Lärmiljöer måste byggas modulärt och även bygga på tjänster som andra tillhandahåller.

Jag tänkte publicera min presentation imorgon.

Nu har vi (min institution inst. för interaktiva medier och lärande, IML på Umeå universitet) publicerat ett remissvar där vi kommenterar hur utredningen “En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109” förhåller sig till IT i lärarutbildningen. Det finns mycket att säga i detta ämne och en del av det kan man läsa i vårt yttrande.

I utredningen beskrivs IT som “ett verktyg”. Detta är ett synsätt vi menar ger ett snävt perspektiv på den sociala dimensionen och en otidsenligt och begränsande synsätt på IT och lärande. Utredningen fokuserar i allt för stor utsträckning på den lärarstuderandes personliga tekniska IT-kompetens isolerad från sitt sammanhang.

Detta är min nya blogg om IT och lärande. Här kommer jag i första hand att skriva på svenska. Jag fortsätter givetvis även med min gamla trotjänare  frepa.blog, där jag från och med nu bara kommer att skriva på engelska. Anledningen till att jag väljer att starta ytterligare en blogg är framförallt att det blev lite rörigt att blanda två språk och jag vill skilja mina inlägg på svenska och engelska åt. Dessutom tror jag att målgruppen för denna blogg kommer att vara något annorlunda, även om innehållet på denna blogg kommer att påminna en hel del om innehållet på frepa.blog, men med ett något större fokus på på den praktiska användningen av IT för lärande och ett något mindre fokus på forskning. Även om jag naturligtvis inte kommer att kunna hålla mig från att skriva om forskning helt och hållet så är min intention att det så ska vara i något mer populariserad och lättsmält form.