CS Debatt - E-lära effektivt verktyg
I dagens Computer Sweden skriver Pernille Ravnskov Renström (SOS Alarm), Mikael Rosholm (Bilprovningen), Staffan Serrestam (Svenska Lantsmännen) en debattartikel om e-lärande - uppenbarligen ur ett näringslivsperspektiv.
Vi använder e-lärande som ett effektivt verktyg i organisationer där ständig utveckling är ett överlevnadskrav, skriver tre förespråkare.
Men effektiviteten och produktiviteten lever i det tysta. Tvärtemot Erik Bolinder på Klick-data, så tror vi att aha-upplevelserna och nöjesindustristämpeln är just det som gör att affärsverksamheten inte tar e-lärande på allvar.
Säg den vd eller ekonomi-direktör som tycker att underhållningsvärde och kickar är viktigast när man investerar i personalens kompetensutveckling.
För att först klara av kontentan i debattartikeln (grovt förenklat): att synen på e-lärande i företag ofta baseras på en felaktigföreställning av vad e-lärande är samt att man uppenbarligen i vissa företag uppenbarligen satsar stora pengar på e-lärande utan att egentligen ta det på alvar eller för den delen göra någon analys av vad man egentligen satsar på eller om det verkligen används som det var tänkt.
Jaha, men detta är väl snarast ett ledningsproblem - och möjligen även ett kompetensproblem hos de som ansvarar för utbildning inom företaget. Eller har jag fel? Det är i så fall inget problem som är specifikt kopplat till e-lärande utan bör ju i så fall även påverka utbildning i andra former. Här blir det dock inte lika tydligt då det är något svårare att kontrollera vilka som sitter i klassrummet på en kurs eller konferens och tänker på annat…
Det handlar inte om för lite om fokus på innehållet och för mycket på ramverket, utan om för mycket morot och för lite piska!
Ja, kanske det. I vissa organisationer har man faktisk möjlighet att "tvinga" de anställda att förvärva en viss nivå av färdighet och det finns sanktionsmedel som är direkt kopplade till den anställdes tillvaro i organisationen (löneutveckling och annat). Arbetar man däremot med utbildning i exempelvis skolan så fungerar det inte riktigt på samma sätt - där gäller det även att motivera eleverna att lära sig saker. Visst kan det behövas såväl morot som piska (och inte minst intressant innehåll och undervisnnigformer), men situationen är betydligt mer komplex.
Och detta leder mig in på det som jag från föranleder min lilla kommentar - den (verkar det) obligatoriska kritiken mot skolan och lärarutbildningen:
För varje timme undervisning får jag som lärare avsätta en timme för förberedelse, oavsett om jag kört lektionen en eller tio gånger förut, det är lagstiftat. Att man söker information på internet är något man räknar med i undervisningen, ungefär som man såg biblioteket förut.
Men vad händer om eleverna lär sig genom e-lära, hur ska min undervisningstid då beräknas?
Johan Skärskog på Netcompetence har rätt, pröva på-perioden är slut för länge sedan. För några år sedan gick det rykten om en rektor på en lärarhögskola som sade att man inte skulle ha datorer i undervisningen "för det ska de kunna redan när de kommer hit".
Visst förtjänar så väl Lärarutbildningen som skolan en hel del kritik när det gäller användningen IT. Men om det skall ha någon som helst effekt så bör den vara något mer sofistikerad än vad artikelförfattarna gör den.
Självfallet finns det många lärare som inte trivs med sina jobb och är mér intresserade av sin tid än verksamhetens kvalitet och därmed gör ett dåligt jobb - precis som i alla andra brancher. Men att tro att man i allmänhet faktiskt räknar tid på detta sätt är naivt. Undervisar man exempelvis på en lärarutbildning så förbereder läraren en lektion på en timme kanske i tio timmar (eller mer) innan den ges första gången (sannolikt mer om den ges på distans). Denna tid får sedan slås ut över ett större antal undervisningstimmar för att det överhuvudtaget skall bli ekonomiskt rimligt. Därav mätningen av tid. E-lärande kräver knappast mindre tid från läraren - tvärtom finns mycket som pekar på att det till och med kräver mer lärartid "per undervisningstillfälle". Däremot kan det vara möjligt att minska lärartiden per student. Problemet ligger snarare i att man talar om undervisningen i termer av klasser, kurser och lektioner…
Att mäta effektivitet är förvisso också intressant - men oerhört komplext. Det finns en övertro på att mäta kunskap och effektivitet - inte minst inom näringslivet. Ser man till skolans kunskapsområde så är detta inte alls enkelt. Mycket av det som beskrivs i skolans uppdrag (styrdokumenten) är överhuvudtaget inte (och skall inte vara) kvantifierbart. Detsamma gäller för universitet och högskola. Därmed blir det också mycket svårt att mäta. Utbildning som företeelse är i många avseenden fundamentalt annorlunda i den typ av organisationer som artikelförfattarna representerar än vad det är i skolan och på universitetet - och så måste det ofta vara beroende av skillnader i verksamheternas mål.
Vad gäller rykten om vad någon "rektor" på någon lärarhögskola har sagt eller inte så hör det knappast hemma i en debattartikel. Vad man däremot med säkerhet har diskuterat på många lärarutbildningar är om man inte borde kunna räkna med att studenterna skall ha grundläggande kunskaper om hur man använder en dator när de kommer till lärarutbildningen. Syftet med en sådan diskussion är inte att "slippa" ha IT-inslag i lärarutbildningen, utan att man skall slippa slösa dybar tid på att ge "knapptryckarkurser" för att istället kunna fokusera på kurser om IT som pedagogiskt verktyg.
will be delivered to my door soon… 
