En av de mer intressanta trenderna under 2005 är hur öppen källkod har vunnit acceptans i många svenska kommuner. Man behöver bara gå ett eller ett par år tillbaka i tiden för att öppen källkodalternativen skulle bemötas med stor och massiv skepticism i så gott som samtliga svenska kommuner.
Tyvärr så är det fortfarande en stor del av de svenska kommunerna som ställer sig kallsinnigt till programvara med öppen källkod. En av de verksamheter som bjuder det starkaste motståndet är sorgligt nog skolan. Ved detta beror på är svårt att säga, men av någon anledning har man svårt att hantera förändring och de argument som används mot denna förändring brukar vara minst sagt svaga och osakliga. I en offentlig verksamhet borde det vara näst intill tjänstefel att inte överväga öppen källkod - dels av kostnadsskäl, men även av öppenhetsskäl. Det finns fullvärdiga alternativ till de flesta programvaror som används i kommunal verksamhet och i skolans fall är det dessutom ovidkommande om ordbehandlingsprogrammet heter Microsoft Word eller om det heter Open Office Writer: i skolan skall man nämligen inte arbeta med att lära eleverna använda Word – man skall lära eleverna ordbehandling. Givetvis måste man använda ett program för detta, men det är sekundärt. Det är principerna för ordbehandling, vilka funktioner man kan förvänta sig att hitta, hur man går till väga för att finna dessa etc. som är det väsentliga. Detsamma gäller för många av de skoluppgifter där man idag arbetar med datorer och IT. Det är rejält stora summor pengar det handlar om i form av licensavgifter som skulle kunna komma den pedagogiska verksamheten tillgodo istället.
Ett exempel på vilka summor det handlar om kan man bl.a. se i Motala. 2003 började man migrera delar av sin Skol IT-miljö till tunna klienter baserade på Linux och öppen källkod. Detta har givit en besparing på ca 40%. Årligen kommer man att spara ca 3,5 miljoner av skolans pengar! I Motala har man dessutom lyckats öka datortätheten från 8 elever per PC till 5,7 elever per PC genom bytet av miljö. Ett annat exempel är Stockholms stad där man just nu överväger att delvis övergå till program med öppen källkod. Bara på Office licenser kan Stockholms stad spara upp till 62 miljoner! Det är dock inte bara den ekonomiska besparingen som man väger in. Ett nog så lovvärt argument är att man vill arbeta med det öppna standardiserade dokumentformatet Open Document istället för MS Office proprietära dokumentformat. Att arbeta med öppna dokumentformat borde dock vara en självklarhet sedan länge i alla svenska kommuner!
)
