Under rubriken "Säkra system hellre än öppen källkod " i kategorin "Skola och högre utbildning" har Microsoft publicerat en artikel där man skriver om problem med att använda öppen källkod. Ryggraden i artikeln är en intervju med en rektor i Östhammars kommun och bland annat skriver man att:
Skolan och den offentliga sektorn måste få koncentrera sig på att ordna en bra verksamhet för medborgarna. Då behövs säkra, beprövade och smidiga IT-lösningar och inga experiment med öppen källkod-program, menar Ulf Engström, rektor i Östhammars kommun i Uppland.
– Skolan kan inte vara experimentverkstad för verktyg som andra har valt för att ’snåla in på programköpen’. Vårt ansvar är att använda de verktyg som underlättar lärarnas arbete, ökar effektiviteten och kvaliteten i undervisningen och löser verksamhetens problem, säger han.
Artikeln är (om än något förvirrad) intressant så tillvida att den belyser ett allvarligt problem genom att (oavsiktligt) belysa den okunnighet som dessvärre är vanlig i många kommuner och som leder till felaktiga slutsatser i strategiska frågor som rör IT i skolan. I detta fall tycks det brista i kunskaperna om öppen källkod och införandet av ny programvara.
– Men det blev kaos, ett tag kunde vi inte ens kommunicera internt, säger Ulf Engström som är en av dem som har drivit på för att Östhammar nu har bytt tillbaka till Windows och Office.
Vad den interna kommunikationen har med officepaketet att göra har jag lite svårt att förstå. Däremot verkar detta vara ett typexempel på ett misslyckat införande av ny mjukvara. Det beror dock knappast på att mjukvaran har en licensform som gör källkoden tillgänglig, utan på att man helt enkelt inte klarat av att sköta övergången på ett lämpligt sätt. Effekten hade sannolikt blivit precis densamma om man gjort övergången åt andra hållet – det vill säga från StarOffice till MS Office. Införande/byte av program kräver en hel del insatser i form av planering, stöd, support och utbildning. Samtidigt som användarna måste vara väl förberedda och införstådda i det som sker. Som officepaket betraktat är StarOffice (eller Open Office som är den fria varianten) likvärdigt och fullt jämförbart med MS Office och det finns många exempel på lyckade byten. Att detta skulle vara "ett experiment med öppen källkod" är ett ganska larvigt påstående då StarOffice inte precis utvecklas av några glada amatörer utan av SUN - som sist jag kontrollerade var ett högst kommersiellt företag. Det finns gott om både support och utbildning att köpa från flera olika leverantörer, om man vill det - i likhet med MS Office. Det finns en hel del forskning (och opartiska undersökningar) visar att lösningar med öppen källkod många gånger håller likvärdig eller bättre kvalitet än dito kommersiella. Ett sätt som man brukar mäta på är genom att ange antal fel per x rader kod. Här brukar öppen källkod ofta ligga mycket bra till i jämförelserna. Detta är sannolik en effekt av den "peer review" process som öppen källkod hela tiden utsätts för, men givetvis finns det undantag. StarOffice är dock knappast ett av dessa.
Öppen källkod betyder att den grundläggande koden i ett datorprogram är tillgänglig för andra programmerare att använda, läsa och till och med vidaredistribuera. Detta betyder också att användaren ofta kan anpassa programmet till sina behov.
Men en sådan anpassning kräver resurser, tid och kunskaper. Något som skolan och den offentliga sektorn inte har, menar Ulf Engström.
Att anpassa programvara med öppen källkod är en möjlighet - inte en nödvändighet. Lika lite som de flesta har ett behov av att anpassa MS Office så har de flesta inget behov av att anpassa Star Office heller då utgångspunkten är två likvärdiga office-lösningar.
– Man måste själv plocka ihop öppen källkod-programmen för att få en ’licensfri’ lösning att fungera. Ibland finns det någon eldsjäl inom skolan som själv klarar av installation, drift, utveckling och anpassning – men man kan ju inte basera en hel verksamhet på en enskild person. Så oftast får man anlita någon leverantör som gör jobbet. Och det finns ingen anledning att tro att de idkar välgörenhet.
Öppen källkod är inte licensfri, den har bara en licensform som ger tillgång till källkoden, rätten att anpassa och modifiera, samt i vissa fall fri spridning av programmet – dock under vissa förutsättningar (gäller dock inte Star Office). Ovanstående sätt att betrakta öppen källkod på måste nog sägas vara ganska naivt. Precis som med kommersiell programvara behöver man ofta hjälp (alternativt egen kompetens) med installation och drift. Precis som med kommersiell programvara idkar konsulterna sällan välgörenhet. Det är heller inte här vinsterna med öppen källkod ligger. I detta avseende skiljer sig inte öppen källkod från program med någon annan licensform.
Vidare påstås i artikeln att det var problem med "kompatibilitet och brist på drivrutiner.". Vad gäller kompatiilitetsproblemen så kan detta ibland vara ett problem om man använder sig av komplexa makron och liknande. Då har man å andra sidan betydligt allvarligare problem med att man bygger komplexa applikationer baserat på Office… Vad gäller drivrutiner och öppen källkod så kan det ibland (dock ganska sällsynt numera) saknas drivrutiner. Vad detta skulle ha med byter av officepaketet att göra övergår dock mitt förstånd. Möjligen bytte man även till Linux, men det framgår i så fall inte av artikeln.
Denna artikel är lite av ett lågvattenmärke som inte tillför någonting av värde. Värre är att den bidrar till att sprida en rad felaktiga uppfattningar om öppen källkod. För mig har skolan mycket att vinna på öppen källkod – om det används på rätt sätt. Kanske inte i första hand när det gäller officeprogram och den typen av program som är "stapelvara", utan när det gäller program som skall tillföra ett pedagogiskt mervärde, som till exempel skall utgöra den virtuella lärmiljön (eller delar av den), samt för "pedagogisk" programvara etc. Detta framgår inte minst av den utveckling som varit internationellt inom universitet och högskola de senaste åren, där öppen källkod har fått en mycket central roll för att driva utvecklingen framåt och för att stärka pedagogikens inflytande över tekniken.
Läs hela artikeln på http://www.microsoft.com/sverige/education/osthammar.asp
