September 27, 2006

Europe’s software patent war ignites again

From cNet: "Europe’s software patent war ignites again "

Last year, the Parliament derailed a proposed directive that, critics argued, would have legitimized software patents in Europe. On Thursday the PES, Greens/EFA and GUE/NGL parliamentary groups said that a measure facing a parliamentary vote on Oct. 11 or 12 could take up where the failed software patent directive left off.

An article that is worth reading. Gives an update on where Europe are on the software patent matter right now. A very worrying situation though…

See also my earlier posts on the patent matter:

• • •

September 14, 2006

Hur ska vi få en hållbar skola?

Filed under: National policy, Pedagogy, Policy, Swedish, eLearning — frepa @ 10:45

kollegiet har de ställt några några frågor , som bland annat berör IT i skolan, till de olika riksdagspartierna. Det är intressant läsning då det blir väldigt tydligt att samtliga partier är i princip helt av banan när det gäller IT i skolan. Allt som rör IT i skolan får luddiga icke-svar.

Vad tänker de politiska partierna göra för att utveckla skolan så att den håller som koncept 2015? Kollegiet ställde tre frågor till politikern i valrörelsen. Svåra frågor visade det sig:

   1. Vad spelar skola och utbildning för roll i samhället 2021?
   2. Hur bör skolan se ut om 15 år med tanke på samhällets snabba digitalisering och globalisering?
   3. Hur tänker ditt parti stötta skolan så att den klarar de utmaningar den står inför?

      Det visade sig vara ganska svårt att få svar från de olika partierna. Inte bara för att partiföreträdarna befinner sig mitt i en valrörelsen och har fullt upp. Utan kanske ännu mer för att de faktiskt inte har tänkt särskilt mycket kring de här frågorna.

Ibrahim Baylan hänvisar exempelvis till ITiS som numera tillhör historien och som borde ha följts upp av nya satsningar. Det är minst lika viktigt att förvalta resultatet av en satsning som att faktiskt satsa. Han pratar också om de uppdrag som finns kring digitala läromedel. Dessa uppdrag är en droppe i havet i sammanhanget och de är i många fall i behov av rejäl förnyelse. Generellt sett gäller att mycket av det som går under namnet digitala läromedel (eller lärresurser) är i behov av förnyelse – de behöver helt enkelt inträda i 2000-talet och de behöver anpassas bättre till den tekniska utvecklingen. Jämfört med många andra länder i Europa (inte minst våra närmaste grannar) så är dessa s.k. satsningar ganska penibla.

De borgerliga svaren är knappast bättre. Folkpartiet (som ju i denna valrörelse fått mycket uppmärksamhet för sin IT-användning) rapar, i likhet med sina alianskollegor, upp en lång radda floskler som i slutänden mest måste tolkas som ett konstaterande av att IT i princip inte är så viktigt för skolan.

Kollegiets frågor visar på en oacceptabel okunskap och en mycket låg nivå på förståelsen för hur IT påverkar skolan och samhället i stort. Politikerna klarar helt enkelt inte kunskapsmålen!

Tyvärr verkar inget av de politiska partierna ha någon som helst strategi eller målsättning för IT i skolan. Detta är allvarligt för skolans utveckling. Man pratar gärna om kunskap och kunskapsmål, men missar att IT, rätt använd och i rätt sammanhang, är ett utmärkt hjälpmedel för att uppnå dessa målsättningar. För att nå dit krävs IT-kunskap på en strategisk nivå hos politiker och i skolförvaltningar och kunskap om pedagogisk användning av IT, i kombination med lite visioner, hos pedagogerna.

I många kommuner behövs dessutom en översyn av allt från skolans infrastruktur (den hårda och den mjuk), via val av teknik och mjukvara, till strategi och pedagogiska visioner och idéer. I många svenska kommuner har skolan hamnat väldigt fel (i alla fall när det gäller IT) och det finns ofta ett behov av att slippa loss ur IT-avdelningens grepp. Det finns allt för många exempel på IT-avdelningar som inte alls förstår skolans behov – behov som är fundamentalt annorlunda än många andra kommunala verksamheters. Skolans IT-miljö måste givetvis byggas utifrån skolans behov. En del av problematiken ligger sannolikt i att skolans behov är svåra att formulera för den som för skolans talan. I många fall har man i skolan också svårt att förstå sina egna behov och ännu svårare att omvandla dem till en ”beställning” av IT. För detta behövs särskild kompetens, en kompetens som är en stor bristvara.

Läs hela artikeln på Kollegiet

• • •

September 10, 2006

Debattartikel: Mjukvarupatent är ett hot mot e-lärande

Den senaste tidens turbulens kring Blackboards mjukvarupatent gör att det är svårt att låta bli att skriva en debattartikel om saken. Förhoppningsvis kommer den att publiceras i Computer Sweden inom kort. Till dess finns den att läsa nedan:

Mjukvarupatent är ett hot mot e-lärande
Under flera års tid har möjligheten att ta patent på mjukvara diskuterats i Europa. Frågan om mjukvarupatent är en av de mest ”lobbade” frågorna i EU:s historia. I Sverige har debatten dock i det närmaste uteblivit. Detta trots att såväl svensk forskning som de flesta företag i den svenska IT-branschen har mycket att förlora på införandet av mjukvarupatent i Europa. I en tidigare debattartikel i CS var vi ett antal skribenter som pekade på flera av de risker som mjukvarupatent medför. Flera undersökningar visar att mjukvarupatent inte leder till någon ökad tillväxt, utan snarare gynnar stora aktörer som redan befinner sig i en monopolliknande ställning, samtidigt som det hämmar innovation. Mjukvarupatent är dessutom ett direkt hot mot program med öppen källkod, samtidigt som det begränsar den fria (och öppna) forskningen. Draget till sin spets är mjukvarupatent ett hot mot själva Internet genom det sätt på vilket det riskerar att underminera den öppenhet och den filosofi som ligger till grund för Internets utveckling. Mjukvarupatent gynnar sällan den som är upphovsperson till en innovation, utan snarare de som skrupellöst exploaterar och utnyttja andras idéer och arbete. För detta är mjukvarupatent ett mycket effektivt verktyg!

E-lärande är ett av de områden som riskerar att drabbas hårt av de absurda och orimliga effekter som mjukvarupatent medför. Den pressrelease som kom från Blackboard (ett företag som för övrigt knappast är kända för sina innovationer) i juli visar detta med all önskvärd tydlighet. I sin pressrelease förkunnas att BB beviljats patent i USA för ”technology used for internet-based education support systems and methods”. Patentet täcker i princip de flesta grundläggande teknologier och metoder för nätbaserad utbildning och e-lärande, inklusive så kallade Learning Management Systems (LMS: er). Allt som allt gör man anspråk på 44 olika grundläggande funktioner och teknologier. Patent har även beviljats i Australien, Nya Zeeland och Singapore. Samtidigt har man lämnat in motsvarande patentansökningar i en rad andra länder, däribland Europa och Canada.

BB:s agerande är motbjudande, en känsla som bara blir starkare när man läser i patentdokumentet där de i princip hävdar att de (förutom att vara marknadens mest innovativa företag) uppfann konceptet virtuella lärmiljöer så sent som 1999. I själva verket står ursprunget till det som BB tillskriver sig snarare att finna i öppna miljöer i den akademiska världen och inom öppen källkodsrörelsen. Det är där man finner många av de innovationer och det nytänkande som leder utvecklingen framåt. Projekt som Moodle, Sakai, e-learning Framework (ELF) och LAMS m.fl. är goda exempel på detta. Uppenbarligen har berörda patentmyndigheter valt att helt bortse från detta - det som i patentsammanhang brukar kalla för ”prior art”. Om detta beror på okunnighet, ren dumhet eller något ännu mer suspekt får var och en själva spekulera i.

Som om själva patentet inte vore magstarkt nog har BB även börjat agera i enlighet med sitt nyvunna patent. I ett första steg genom att stämma konkurrenten Desire2Learn för patentintrång. Tyvärr är det som vi nu ser sannolikt bara början på en mycket oroande utveckling – vars förutsättningar har skapas av orimliga patentlagar i kombination med (om möjligt) ännu orimligare tolkningar.

Frågan om mjukvarupatent är angelägen för alla som på något sätt arbetar med, eller intresserar sig för, IT och lärande. Den senaste tidens utveckling borde vara tillräcklig oroande för att fungera som en (mycket högljudd) väckarklocka - inte minst för de svenska politiker som genom sitt agerande varit med om att skapa förutsättningarna för europeiska mjukvarupatent!

• • •

Creative Commons License

Powered by: WordPress • Template by: Priss
Fredrik Paulsson is responsible for this blog • RSS 2.0RSS 0.92Atom 0.3