Jag kommenterade ett inlägg på UPC-blogg och inser att min kommentar också kan göra sig bra som blogginlägg 
.
UPC Blogg: Att ge bort kunskap gratis - en god affär?
Att ge bort kunskap gratis - en god affär? I tisdags anordnade KK-stiftelsen ett seminarium om att göra undervisningsmaterial fritt tillgängligt och gratis på nätet.
Öppna/fria lärresurser (eller Open Courseware) är minst sagt intressant. Tyvärr är vi fortfarande dåliga på detta i Sverige. Som marknadsföring är det sannolikt mycket bra med fria lärresurser och det som marknadsförs är universitetets ”riktiga” resurser, nämligen den utbildning och forskning som är knuten till lärares och forskares kompetens. Om det går att hitt bra fria lärresurser via ett universitet kan man ju (på goda grunder) misstänka att även lärare och forskare håller god kvalitet.
Rörelsen kring fria lärresurser har mycket gemensamt med rörelsen för öppen källkod - inte minst på det filosofiska och principiella planet. Detta har fört med sig liknande licensieringsmodeller, varav Creative Commons (CC) är den mest kända. Jag har deltagit i en lång rad framförallt Europeiska och nationella projekt där vi arbetat med fria lärresurser En av de stora stötestenarna har visat sig vara just licensiering. Även i de fall där resurserna är fria från början blir detta lätt ett problem då de som äger resurserna sällan har reflekterat över licensfrågan. Licensen är viktigt ur framförallt två perspektiv: för att kunna blanda kommersiella och fria lärresurser i samband med sökning, för att andra aktörer skall våga ta på sig ansvaret för att distribuera lärresurserna. Dessutom kan det vara bra för de som skall använda resursen att tydligt veta vad som gäller för användning och distribution.
Det vore bra om man på universitetet (i mitt fall Umeå univ.) hade en policy för frågor kring digitala lärresurser – både fria och ofria. Dels en principiell policy (jag ser gärna att universitetet uppmuntrar fria lärresurser, både användning och produktion), dels för frågor som rör licensiering och rättigheter. Dessutom behövs det en infrastruktur för att hantera digitala lärresurser. De som producerar och de som använder digitala lärresurser behöver verktyg för att publicera, katalogisera, märka upp, söka, paketera (distribuera) och använda dessa resurser. Detta gäller oavsett typ av resurs.
I de projekt där jag deltagit har vi ofta haft rollen som utvecklare och leverantör av just dessa verktyg. Framförallt har vi arbetat med vårt Semantic Web baserad arkivsystem (SCAM) som är en plattform för att utveckla arkiv och e-portföljer för digitala lärresurser. SCAM är utvecklad i samarbete med KMR-gruppen på KTH och utgör grunden för flera svenska lärresursarkivarkiv, bland annat UR:s mediebibliotek (oh e-portföljer).
Jag känner väl igen den (ofta befogade) skepsis som Ulf uttrycker. Det är också den vi har tagit fasta på när vi utvecklade en plattform för s.k. ”mäklartjänster”. I korthet bygger mäklartjänster på att lärresursarkiv kopplas samman för samsökning. Denna teknik gör dels att tredjepartsaktörer kan skapa ”lärresursportaler”, dels att exempelvis skolor (som ofta varit vår målgrupp) kan lägga in en sökfunktion i sitt eget intranät eller i sin virtuella lärmiljö för att söka digitala lärresurser via mäklartjänster.
Den 29/10 lanseras en nationell tjänst i form av en mäklartjänst för fria lärresurser för skolan som heter Spindeln och har utvecklats av IML. Under våren planerar vi även en liknande tjänst för lärarutbildning och lärarfortbildning.
Intressant är också kommentarerna kring metadatamärkning och annotering. Detta är oerhört viktigt för att öka användbarheten - inte minst ur perspektivet att hitta rätt resurs. Framförallt är det viktigt att arbeta med märkning ur et lärandeperspektiv. Vi arbetar ofta med en modell med en grundläggande uppmärkning (bibiografisk, tekniskt och pedagogisk/användning) som sedan successivt kompletteras med annoteringar som kan göras av lärare, studenter m.fl. På detta sätt skapa en slags ”metadataekologi” där själva annotationerna och beskrivningarna i sig blir intressanta resurser som dynamiskt kan kopplas till andra resurser!
Det finns vissa standarder för just uppmärkning av digitala lärresurser. Mest känd är sannolikt DCMI Education och LOM. Framförallt LOM har fått stor spridning, även om den har stora brister. I januari/februari 2008 lanseras för övrig en svensk version kallad SWE-LOM. När det gäller DCMI händer det en hel del intressant just nu och den ser mycket lovande ut för framtiden.
Jag gjorde en liten översikt över fria lärresurser i december 2006, som i sin tur bygger på en översikt som jag gjorde 2004. Översikten finns att läsa på min blogg: http://www.frepa.org/wp/2006/12/07/open-content-and-opencourseware-a-growing-phenomena/
Technorati Tags: fria, öppna, digitala lärresurser, lärobjekt, UPC, SCAM, Mäklartjänster
