På kollegiet har de ställt några några frågor , som bland annat berör IT i skolan, till de olika riksdagspartierna. Det är intressant läsning då det blir väldigt tydligt att samtliga partier är i princip helt av banan när det gäller IT i skolan. Allt som rör IT i skolan får luddiga icke-svar.
Vad tänker de politiska partierna göra för att utveckla skolan så att den håller som koncept 2015? Kollegiet ställde tre frågor till politikern i valrörelsen. Svåra frågor visade det sig:
1. Vad spelar skola och utbildning för roll i samhället 2021?
2. Hur bör skolan se ut om 15 år med tanke på samhällets snabba digitalisering och globalisering?
3. Hur tänker ditt parti stötta skolan så att den klarar de utmaningar den står inför?
Det visade sig vara ganska svårt att få svar från de olika partierna. Inte bara för att partiföreträdarna befinner sig mitt i en valrörelsen och har fullt upp. Utan kanske ännu mer för att de faktiskt inte har tänkt särskilt mycket kring de här frågorna.
Ibrahim Baylan hänvisar exempelvis till ITiS som numera tillhör historien och som borde ha följts upp av nya satsningar. Det är minst lika viktigt att förvalta resultatet av en satsning som att faktiskt satsa. Han pratar också om de uppdrag som finns kring digitala läromedel. Dessa uppdrag är en droppe i havet i sammanhanget och de är i många fall i behov av rejäl förnyelse. Generellt sett gäller att mycket av det som går under namnet digitala läromedel (eller lärresurser) är i behov av förnyelse – de behöver helt enkelt inträda i 2000-talet och de behöver anpassas bättre till den tekniska utvecklingen. Jämfört med många andra länder i Europa (inte minst våra närmaste grannar) så är dessa s.k. satsningar ganska penibla.
De borgerliga svaren är knappast bättre. Folkpartiet (som ju i denna valrörelse fått mycket uppmärksamhet för sin IT-användning) rapar, i likhet med sina alianskollegor, upp en lång radda floskler som i slutänden mest måste tolkas som ett konstaterande av att IT i princip inte är så viktigt för skolan.
Kollegiets frågor visar på en oacceptabel okunskap och en mycket låg nivå på förståelsen för hur IT påverkar skolan och samhället i stort. Politikerna klarar helt enkelt inte kunskapsmålen!
Tyvärr verkar inget av de politiska partierna ha någon som helst strategi eller målsättning för IT i skolan. Detta är allvarligt för skolans utveckling. Man pratar gärna om kunskap och kunskapsmål, men missar att IT, rätt använd och i rätt sammanhang, är ett utmärkt hjälpmedel för att uppnå dessa målsättningar. För att nå dit krävs IT-kunskap på en strategisk nivå hos politiker och i skolförvaltningar och kunskap om pedagogisk användning av IT, i kombination med lite visioner, hos pedagogerna.
I många kommuner behövs dessutom en översyn av allt från skolans infrastruktur (den hårda och den mjuk), via val av teknik och mjukvara, till strategi och pedagogiska visioner och idéer. I många svenska kommuner har skolan hamnat väldigt fel (i alla fall när det gäller IT) och det finns ofta ett behov av att slippa loss ur IT-avdelningens grepp. Det finns allt för många exempel på IT-avdelningar som inte alls förstår skolans behov – behov som är fundamentalt annorlunda än många andra kommunala verksamheters. Skolans IT-miljö måste givetvis byggas utifrån skolans behov. En del av problematiken ligger sannolikt i att skolans behov är svåra att formulera för den som för skolans talan. I många fall har man i skolan också svårt att förstå sina egna behov och ännu svårare att omvandla dem till en ”beställning” av IT. För detta behövs särskild kompetens, en kompetens som är en stor bristvara.
Läs hela artikeln på Kollegiet
