- Technology Enhanced Learning and Learning Technology
Samhälle Portugal kommer att köpa in 500 000 av Intels Classmate pc under det kommande året. Det är den största beställningen av företagets billiga dator. Via Computer Sweden.
Den pågående utvecklingen mot små och billiga bärbara datorer är som sagt intressant. Sannolikt kommer vi att få se fler projekt - om än inte lika storskaliga. Jag hoppas att vi även får se svenska projekt!
Det taiwanesiska företaget Carapelli har släppt vad företaget hävdar är världens billigaste laptop. Datorn som kostar endast 130 dollar är riktigt intressant om du inte har för stora krav på hårdvara.
Den bärbara datorn Impulse NPX-9000 levereras med en bildskärm på sju tum och operativsystemet Linux. Datorn har en processor på 400 MHz, 128 megabyte ramminne och 1 GB flashminne som lagringsenhet.
Trådlös internetadapter ingår inte men finns som tillbehör. Open Office programsvit kommer förinstallerat på hårddisken tillsammans med en webbläsare och ett gäng multimedieprogram.
Det finns bara en hake, Impulse NPX-9000 går endast att köpa i bulk bestående av 100 datorer. Något som endast är intressant för återförsäljare eller större företag.
Samt skolor och andra utbildningsinstitutioner skulle man kanske kunna tillägga…?
Anders Mildner reflekterar, på sydsvenskan.se, över hur litet genomslag förslaget till den så kallade FRA-lagen haft i "traditionell" svensk media, medan bilden på nätet är en helt annan. De flesta i Sverige verkar vara helt omedvetna om förslaget och debatten lyser med sin frånvaro. Detta enbart till gagn för de som vill driva igenom lagen - en lag som i allt väsentligt är fullständigt absurd och ett hårt slag mot grundläggande demokratiska principer.
Går det liggande förslaget igenom kommer vi med riksdagens goda minne att bygga ett storskaligt övervakningssamhälle, där all epost, alla sms, all datatrafik och alla telefonsamtal som passerar Sveriges gränser kommer att avlyssnas. Utan att det föreligger någon misstanke om brott.
Tidningar och tv har bevakat frågan i så liten utsträckning att folk helt enkelt har missat att vi nu är mindre än en vecka från att införa ett otäckt och oåterkalleligt storebrorssamhälle. Ett sämre betyg för den samhällsbevakande journalistiken går inte att få i Sverige 2008.
FRA-lagen är som om hela IB-affären skulle ha rullats upp inför öppen ridå i riksdagen, utan att någon ens orkat bry sig. Den ställer samma frågor om moral, rättsäkerhet och demokrati och den rymmer samma dimensioner om Sveriges relationer till främmande makt (eftersom underrättelseinformation naturligtvis är en bytesvara, nu som då).
Min avhandling (Modularization of the learning architecture: supporting learning theories by learning technologies) har uppmärksammats på flera ställen vilket givetvis är jättekul!
Min förhoppning är att den ska läsas och att det ska bli diskussion. Jag har försökt skriva så att både datavetare och pedagoger kan ha utbyte av att läsa den och jag hoppas att jag har lyckats.
Computer Sweden skriver om Leijonborgs utspel där han framhåller vikten av IT i skolan. Det är givetvis bra att Leijonborg säger detta och ännu bättre om det dessutom visar sig att det omsätts i handling. Vi får bara hoppas att han även pratar ihop sig med skolministern - som dessvärre har visat sig vara mindre framsynt när det gäller IT i skolan.
Leijonborg kräver it-kunniga lärare - Computer Sweden
Sveriges blivande lärare ska bli bättre på informationsteknik. Högskoleminister Lars Leijonborg lyfter nu it-kompetens som ett prioriterat område när lärarutbildningen görs om.
Frågan om lärares kunskaper i it lyfts i ett eget kapitel som läggs till den utredning om en ny lärarutbildning som redan pågår. Kunskap om digitala medier och informationsteknik kan spela en viktig roll i utbildningen, både som ett redskap i skolan och som någonting eleverna måste lära sig för att kunna vara delaktig i samhället, slår regeringen fast.
Det ska bli intressant att få veta vad som egentligen avses med en "it-kunnig lärare". Det är enkelt, och ofta även politiskt korrekt, att konstatera att IT är viktigt i skolan och att lärarna måste bli bättre, men det är desto svårare att definiera hur och varför IT är så viktigt och inte minst att faktiskt omsätta detta i praktiken genom lärare som är duktiga på att använda IT i sitt dagliga arbete.
Det är egentligen en problematik i flera nivåer. Dels finns det många verksamma lärare som behöver lyftas. Dels måste kompetensen på landets lärarutbildningar höjas ORDENTLIGT och IT måste bli ett naturligt inslag i alla delar av lärarutbildningen. Det behövs dessutom mer forskning inom detta område. Det är nämligen inte helt enkelt att faktiskt veta vilka behov som finns just nu och det är framförallt inte enkelt att veta vilka behov som finns på lite längre sikt. Faktum är att vi vet nog egentligen inte ens riktigt var vi befinner oss just nu.
Lärarutbildningen måste blir föregångare när det gäller bra användning av IT om den svenska skolan ska kunna bli riktigt bra!
Att få in IT i skolans och lärarutbildningens styrdokument är dock en bra början som vi har fått vänta på alltför länge!
SIS ändrar nu sina regler efter Microsofts pinsamma agerande inför omröstningen om OOXML i höstas.
Standardorganisationen Sis backar nu från tidigare regler och ställer hårdare krav för att få delta i omröstningar. Detta efter sommarens kontrovers då mängder av företag anslöt sig i sista stund och drev igenom ett ja till Microsofts ooxml-format.
Den 31 mars höll jag en presentation av Spindeln för Nätverket för digitala lärresurser . Flera har frågat efter den och jag har därför laddat upp den här [PDF].
Vi har just startat arbetet med CEF i en arbetsgrupp under CEN/ISSS. Läs mer i mitt inlägg på MSUs blogg om Mjuk infrastruktur.
Den Europeiska standardiseringsorganisationen CEN/ISSS har bildat en arbetsgrupp för att ta fram en standard (dataformat) for att system ska kunna utbyta information om kursplaner, läroplaner och liknande. Inom CEN/ISSS kallas det för Curriculum Exchange Format (CEF).
Jag sökte på google för att se om det skrivs någonting om Spindeln. Det visar sig att Spindeln får en hel del uppmärksamhet, vilket är jättekul.
Exempel på Spindelskriverier:
Det blir inte mindre kul av att Spindeln just har blivit lite bättre. Vi har bytt frågespråk och det ger betydligt bättre sökträffar. Dessutom kommer snart syndikeringen av formulär (för att integrera Spindeln på den egna webbplatsen) att bli bättre. Just nu pågår utveckling för att bli av med den hemska iFramen som för närvarande används för detta.
Tyvärr är det fortfarande dålig kvalitet på mycket av den metadata som finns i de olika arkiven och detta påverkar givetvis sökresultaten. Förhoppningsvis ska vi kunna komma tillrätta med även detta snart. Återkommer i den frågan…
Jag har tidigare skrivit om det paper som Mikael Nilsson m.fl. skrivit om harmonisering av metadata . Nu har frågan varit uppe på ISO (WG4) mötet i Korea. Peter Karlberg har skrivit om detta på Mjuk infrastruktur-bloggen:
Det finns två relativt etablerade metadatastandarder som används inom utbildningsvärlden - Dublin Core (DC) som handlar om resuser i mer generell mening (Böcker etc) och Learning Objekt Metadata (LOM) som mer fokuserar på digitala resurser. När vi nu inom ISO/JTC1 SC36 har tagit på oss att skapa en internationell standard på detta område har en ambition varit att vara “bakåtkompatibel”, dvs det skall vara möjligt att tolka en uppsättning metadata enligt LOM användandes ett verktyg gjort för MLR.
Nu har det visat sig att ambitionen att vara bakåtkompatibel med både LOM och DC är svårt - kanske t.o.m. egentligen inte möjligt. Dessutom är detta med metadatahantering en konst som utvecklats en hel del sedan de första initiativen togs. Främst under senare år har detta skett - åtminstone när det gäller hur/vad som skall standardiseras och inte minst på hur semantisk interoperabilitet skall åstadkommas. Dessa frågor adresserades av Nilsson i ovan nämnda bidrag och i andra texter sprungna ur hans tangentbord.
Det enkla svaret är alltså att man söker lösa interoperabilitetsfrågan genom att välja en gemensam abstrakt modell - DC har gjort det i den meningen att DC nu bygger på RDFs abstrakta modell. Det vi föreslagit WP4 att göra är sammalunda. Vårt förslag mottogs faktist ytterst väl, mötte egentligen inget motstånd men ledde förstås till en del frågor. Främsta invändningen vara faktiskt att det tar lite tid att vända skutan dvs ISOs regler när det gäller processen ställer till det lite eftersom den första delen av MLR redan varit ute på omröstning en gång. Nu återstår bara att få fram lite formuleringar till beslut.
För en tid sedan blev jag intervjuad av en journalist som skriver för lärarförbundets tidning Chef & Ledarskap . Nu har de publicerat artikeln. Om någon skulle få intrycket av att jag är lite kritisk till LMSer så är det rätt uppfattat..;)
Lärare har länge behövt bra IT-verktyg för att planera och organisera sitt arbete. Men är det lärplattformar som kommunerna borde satsa på? Den frågan ställer sig Fredrik Paulsson vid Umeå universitet.
Skolor storsatsar på öppen källkod - Computer Sweden
Skolor och universitet satsar hårt på öppen källkod under de kommande fem åren. Enligt en stor undersökning kommer investeringarna att öka fram till 2012 för att därefter plana ut.
Powered by ScribeFire.
"IT-mamman" har skrivit ett bra inlägg om MITs projekt med XO-datorn. Hon ger en bra bild av läget och jag kan bara hålla med. Det enda jag saknar är lite mer information om själva XO-datorprojektet, men det finns här och här. Som jag skrivit om tidigare så planerar vi att försöka förse alla lärarstudenter i Umeå med varsin bärbar dator och efter lite enkel matematik förstår man snabbt varför det behövs 100-dollarsdatorer - inte bara i U-länder…:)
Man kan bråka om mycket « IT-mamman
För tre år sedan startade Mr Negroponte, professor vid Massachusetts Institute of Technology, ett projekt för att förse de fattigaste av fattiga barn med varsin dator. Det skulle handla om billiga 100-dollars datorer som skulle kunna klara extrem hetta och som skulle få ström genom att vevas igång. Planen var att 150 miljoner barn skulle ha en, som de kallas, XO-dator i år. Intel hakade på och det hela såg ljust ut. Tills samarbetesparterna började bråka… Att få igång den digitala utvecklingen bland de fattigaste, en demokratifråga som jag ser det, blev ämne för bråk. Projektet kommer säkert att slutföras, men visst skulle man önska att det gick smidigare och att det inte låg vinstintresse bakom det hela för en del.
Hittade denna artikel i Computer Sweden :
Microsoft samlar på sig patent för existerande teknik. Det gör att småföretag tvingas skriva på avtal som föreslås av Microsoft. Det blir för jobbigt och dyrt att bestrida de tveksamma patenten.
Jag behövde visserligen inte fler argument mot mjukvarapatent , men här kom just ytterligare ett. Det är dessutom ytterligare en orsak till att det är högst olämpligt att ha Microsofts VD Peter Kopelman i Umeå universitets styrelse! Här ägnar de sig uppenbarligen åt att systematiskt patentera andras arbete.
Computer Sweden har i ett par artiklar skrivit om universitetens IT-utbildningar och huruvida dessa bidrar till "affärsnytta". Idag gav "universiteten svar på tal" (svaren kanske inte är så representativa som rubriken antyder dock:) :
Det de erbjuder är speciella affärssystemsprogram och kurser med inriktning på it och affärsnytta.
Det finns ett tydligt behov och genom att prata med it- och ekonomichefer har vi kunnat sätta en kravprofil på affärssystemsprogrammet.
…och så vidare. Visst är det bra att representanter från den akademiska världen bemöter kritik och visst behövs inslag i IT-utbildningarna med såväl SOA som affärssystem, men nog borde man kunna förvänta sig mer djupsinniga resonemang kring universitetets roll gentemot näringslivet - vilket de tillfrågade säker också skulle kunna ge?
Det behövs definitivt en djupare diskussion om universitets roll i dessa sammanhang. Personligen anser jag att universitetets uppgift i första hand är att ge en bred och gedigen utbildning som fungerar som en bottenplatta av grundläggande kunskap som näringslivet sedan kan bygga vidare på. Det går inte att skapa utbildningar på universitetsnivå som i detalj tillfredsställer alla behov. Universitetet skall absolut inte hålla på med produktutbildningar. Visst måste universitetet lyssna på näringslivets önskemål och behov, men dessa får inte vara för starkt styrande när vi utformar utbildningar och program. Då gör vi både oss själva, näringslivet och resten av samhället en otjänst. Det behövs framförallt breda, djupa och duktiga datavetare, systemvetare och ingenjörer för att vi skall kunna hävda oss på IT-området. Då kan vi inte ta för stor hänsyn till kortsiktig affärsnytta. Universitetet måste bibehålla ett kritiskt förhållningssätt i mer än ett avseende och inte frestas att dras med kortsiktiga resonemang, vilket det finns en särskild tendens till inom IT-området.
Produktutbilda kan näringslivet göra själva!
