- Technology Enhanced Learning and Learning Technology
Samhälle Portugal kommer att köpa in 500 000 av Intels Classmate pc under det kommande året. Det är den största beställningen av företagets billiga dator. Via Computer Sweden.
Den pågående utvecklingen mot små och billiga bärbara datorer är som sagt intressant. Sannolikt kommer vi att få se fler projekt - om än inte lika storskaliga. Jag hoppas att vi även får se svenska projekt!
Computer Sweden skriver om Leijonborgs utspel där han framhåller vikten av IT i skolan. Det är givetvis bra att Leijonborg säger detta och ännu bättre om det dessutom visar sig att det omsätts i handling. Vi får bara hoppas att han även pratar ihop sig med skolministern - som dessvärre har visat sig vara mindre framsynt när det gäller IT i skolan.
Leijonborg kräver it-kunniga lärare - Computer Sweden
Sveriges blivande lärare ska bli bättre på informationsteknik. Högskoleminister Lars Leijonborg lyfter nu it-kompetens som ett prioriterat område när lärarutbildningen görs om.
Frågan om lärares kunskaper i it lyfts i ett eget kapitel som läggs till den utredning om en ny lärarutbildning som redan pågår. Kunskap om digitala medier och informationsteknik kan spela en viktig roll i utbildningen, både som ett redskap i skolan och som någonting eleverna måste lära sig för att kunna vara delaktig i samhället, slår regeringen fast.
Det ska bli intressant att få veta vad som egentligen avses med en "it-kunnig lärare". Det är enkelt, och ofta även politiskt korrekt, att konstatera att IT är viktigt i skolan och att lärarna måste bli bättre, men det är desto svårare att definiera hur och varför IT är så viktigt och inte minst att faktiskt omsätta detta i praktiken genom lärare som är duktiga på att använda IT i sitt dagliga arbete.
Det är egentligen en problematik i flera nivåer. Dels finns det många verksamma lärare som behöver lyftas. Dels måste kompetensen på landets lärarutbildningar höjas ORDENTLIGT och IT måste bli ett naturligt inslag i alla delar av lärarutbildningen. Det behövs dessutom mer forskning inom detta område. Det är nämligen inte helt enkelt att faktiskt veta vilka behov som finns just nu och det är framförallt inte enkelt att veta vilka behov som finns på lite längre sikt. Faktum är att vi vet nog egentligen inte ens riktigt var vi befinner oss just nu.
Lärarutbildningen måste blir föregångare när det gäller bra användning av IT om den svenska skolan ska kunna bli riktigt bra!
Att få in IT i skolans och lärarutbildningens styrdokument är dock en bra början som vi har fått vänta på alltför länge!
Idag hade IML celebert besök från Myndigheten för skolutveckling . Besöket bestod av tre intresserade herrar som ville lära sig allt (nåja) om hur man gör POD-sändningar. IML, framförallt Krister och Peter V, har under årens lopp byggt upp en gedigen kompetens på området och det är kul att den också kan utnyttjas av andra. Det ska bli intressant att se hur det går med MSUs POD-sändningar. Materialet lär redan vara inspelat och klart.
I torsdags skrev Stefan Pålsson om Spindeln på Kollegiets Omvärldsblogg. Kul att Spindeln får uppmärksamhet! Det behövs bra hjälpmedel för lärare att arbeta med digitala lärresurser. Dessutom har vi ju arbetat i flera år med den underliggande tekniska lösningen 
Den här veckan har MSU och IML lanserat en preliminär version av söktjänsten Spindeln, som ingår i IT för pedagoger. För närvarande är fem arkiv anslutna, men antalet kommer att växa efterhand. Allt material som är licensierat under Creative Commons kommer att kopplas till MELT.
Just nu går det bara att hitta fria lärresurser via Spindeln, men vi planerar att även erbjuda tjänsten till kommersiella aktörer. Givetvis kommer det då förtfarande att vara möjligt att söka efter fria resurser.
Precis som Stefan skriver så är detta en preliminär version av Spindeln som vi successivt kommer att vidareutveckla och förbättra. Ett av de problm vi har är att kvaliteten på den metadata (beskrivningen av resurserna) som finns i de olika arkiven är på tok för dålig. Tjänsten kommer aldrig att kunna bli än vad metadatat i de ingående arkiven tillåter. Samtidigt visar detta väldigt tydligt på behovet av gemensamma standarder för hur lärresurser ska beskrivas. Det är exempelvis viktigt att vi använder samma ord (gemensamma vokabulärer), att resurser klassificeras på liknande sätt, att det finns gemensamma märkfält och så vidare. Förhoppningsvis kommer detta att bli bättre när vi lanserar SWE-LOM , som är just en sådan gemensam standard.
Nu finns det även en e-postlista för Spindeln . Där kommer vi kontinuerligt att skicka ut information och nyheter om tjänsten.
Nu finns utredningen om den nya strukturen för skolmyndigheter att läsa på http://www.sou.gov.se/skoloversyn/index.htm
Peter Karlberg har refrekterat lite kring utredningen effekter på IT i skolan .
Intressant är att detta är första gången på mycket länge som jag sett att IT i skolan lyfts fram som viktigt och prioriterat i skolmyndighetssammanhang!
Nu har Spindeln lanserats! Detta har vi (Inst. för interaktiva medier och lärande, IML ) gjort tillsammans med MSU. Spindeln är en söktjänst för digitala lärresurser för skolan. Idén är att göra det enklare för lärare och elever att hitta relevanta digitala lärresurser. Med Spindeln är det ännu så länge möjligt att söka efter fria lärresurser. Tekniken som Spindeln bygger på är en direkt tillämpning av vår och KMR-gruppens forskning om Semanic Web, digitala arkiv och tekniker för att koppla samma arkiv.
Vi kommer successivt att koppla in fler arkiv. Den stora utmaningen just nu är att försöka höja kvaliteten på metadata i de olika arkiven. Den är minst sagt varierande och det finns en hel del att förbättra för att på det sättet få bättre sökresultat…
Här finns pressinformationen från Umeå universitet
Här finns mer information från MSU
På måndag går en epok i graven. Skoldatanätet läggs ner. Det är dock inte så illa som det låter för det kommer genast att ersättas av "IT för pedagoger " som är Myndigheten för skolutvecklings nya webbplats om IT i skolan.
På KKS Kollegiet har Stefan Pålsson skrivit en artikel om MELT projektet där Myndigheten för Skolutveckling (MSU), Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och min institution, interaktiva medier och lärande (IML), deltar från Sverige.
Kollegiet - Fria lärresurser från tretton länder
I höst kommer svenska skolor att få tillgång till digitala lärresurser från tretton europeiska länder via ett nytt resursnav på Skoldatanätet. Bakom satsningen ligger EU-projektet MELT som jobbar för att skapa enhetliga och för lärarna logiska sätt att märka digitalt material.
I går var jag på ett möte om digital kompetens på KK-stiftelsen. Mötet hade anordnats av Skolverket och syftet var att diskutera begreppet "digital kompetens". Jag tycker egentligen inte om begreppet digital kompetens, men det hör inte hit just nu…
Anledningen till detta är att det finns långt gångna planer på att faktiskt skriva in IT och digital kompetens i skolans styrdokument! Det vore en stor välgärning och då går det inte längre att komma undan att ta till sig IT i skolan. Utgångspunkten för diskussionen var ett PM om digital kompetens från Skolverket. Dokumentet bygger delvis på den definition som gjorts inom EU där man definierat digital kompetens som en av 8 grundkompetenser - tillsammans med mer "traditionella" grundkompetenser, så som läsa, skriva, räkna osv.
Diskussionen blev över förväntan bra och mötet kändes faktiskt riktigt meningsfullt. Framförallt var det intressant att få en inblick i hur man tänker kring detta på Skolverket, eller åtminstone hur Stefan och Jan på Skolverket resonerar. Dessutom gillar jag den öppna attityden och viljan att bedriva en process med öppenhet, diskussion och många deltagare, där man lever som man lär och utnyttjar tekniken. Jag hoppas att bidrar till att skapa en ny syn och attityd till myndigheters roll och hur myndigheter bedriver sitt arbete - inte minst hos myndigheterna själva. Det finns faktiskt även andra tecken på att en förändring sakta men säkert håller på att ske i detta avseende.
Förhoppningsvis tar de intryck av resultatet av gårdagens diskussioner när digital kompetens 2.0 utvecklas på Skolverket. Framförallt hoppas jag att man betonar betydelsen av lärares digitala kompetens och vikten av att förstå vilken oerhörd påverkan tekniken har på samhället och på i princip allt som sker i samhället. Globaliseringen, som den sker idag, skulle sannolikt inte vara möjlig utan IT, 11:e september skulle sannolikt inte ha inträffat utan IT - med allt vad det har fört med sig (som exempelvis att de beslagtar barnens juice i säkerhetskontrollen på flyget) och så vidare. För att till fullo förstå vikten av IT så måste man först förstå att det förändrar hela samhället. För att kunna vara med och påverka denna förändring måste man förstå den. För att lära sig förstå den måste skolan komma in på banan igen.
Vidare hoppas jag att man släpper det fokus som finns på konsumtion (söka och använda), respektive produktion av information. Det är tyvärr ett ganska framträdande fokus i EU:s definition. Det datorer är bäst på ar faktiskt att bearbeta information, och det kommer att få en allt större betydelse. Även om de flesta av oss explicit söker information, med exempelvis Google, så går utvecklingen mot en allt mer kontextanpassad informations"sökning", där vi inte explicit söker efter information med sökord. Istället är informationen kontextberoende och vi får tillgång till den i det sammanhang där vi behöver den via olika verktyg som hanterar detta åt oss (gärna som en del av den semantiska webben). Detta utan att vi egentligen riktigt vet vad som händer "bakom kulliserna" och kanske inte heller vilka källor som är med och spelar. Denna typ av verktyg och tjänster börjar redan dyka upp så sakterliga. Tjänster kopplas sedan med andra tjänster som på olika sätt utnyttjar och processar information och tjänster från andra tjänster osv. tills vi får komplexa tjänster som bygger på många, löst sammankopplade tjänster och informationskällor. Låter det komplicerat? Det är värre än så - därför är tekniken så viktig att förstå och behärska!
Jag hoppas också att man betonar lärarutbildningens roll! Det börjar vara dags för lärarutbildningen att vakna upp. Att man planerar att skriva in digital kompetens i skolans styrdokument kan förhoppningsvis fungera som en väckarklocka. Eller?
Dessa resonemang går att utveckla hur mycket som helst - och det kanske jag gör någon gång, men nu föredrar jag att sova…
Min kollega Elza har också skrivit lite om sina intryck på sin blogg
Yngve Wallin har skrivit en artikel på Kollegiet om behovet av digitala lärresurser.
Behovet av bra digitala lärresurser för skola och utbildning börjar bli akut. Problemet är att de traditionella producenterna av läromedel sitter fastlåsta i affärsmodeller som inte fungerar på nätet. De försvarar sin marknad med näbbar och klor men frågan är hur länge de kan hejda utvecklingen. Tittar vi på exempelvis musik- och filmbranschen får vi en uppfattning om vart det kan tänkas barka hän.
Yngve har rätt i mycket av det han skriver. Ett problem i sammanhanget är att skolan är en långt ifrån mogen marknad för digitala lärresurser. Bortsett från de problem som kan kopplas till skolans IT-användning - och dessvärre även brist på IT-användning - finns det ett par ”strukturella” problem:
Det har visserligen satsats en hel del på digitala lärresurser på Europeisk nivå. Melt-projektet där jag själv deltar är ett exempel på detta. Det finns dock få bevis för att dessa satsningar faktiskt har ökat användningen av digitala lärresurer i skolan i någon större utsträckning - även om jag gärna skulle vilja tro (eller i alla fall hoppas på) att det är så.
Problemen med upphovsrätt är dessvärre ett större problem än vad det först ger intryck av att vara. Dagens upphovsrätt är skapad för en analog värld och producenter (och inte minst film och musik) sitter (precis som Yngve skriver) fast i gamla affärsmodeller. Att de agerar på det sätt de gör för att bevara den gamla ordningen är egentligen inte så konstigt. Konserverandet av denna förlegade syn på upphovsrätt blir mycket lukrativt när den överförs till den digitala världen. Tyvärr blir konsekvenserna av upphovsrätten som den ser ut idag i många fall absurda och detta håller högst sannolikt tillbaka utvecklingen och det håller givetvis inte på längre sikt. Upphovsrätten är en fråga som måste lösas innan det går att skapa en vettig marknad för digitala lärresurser Lösningen heter dock inte kopieringsskydd och DRM. Möjligheterna för producenter att använda sådant borde istället regleras stenhårt för att undvika inlåsning av konsumenterna. Lösningen ligger istället i att förändra upphovsrätten i grunden och anpassa den till den digitala världens behov och förutsättningar. Sådana initiativ finns redan och ett av de mer intressanta är Creative Commons (CC), som också finns i svensk version.
En förutsättning som i många avseenden saknas i Sverige är en bra infrastruktur för att hantera, distribuera och använda digitala lärresurser (i motsats till vad vissa tycks tro så duger inte CD-Rom längre…). En sådan infrastruktur måste givetvis baseras på öppna standarder för detta ändamål - precis så som man redan arbetar i många andra länder. En sak som skiljer Sverige från många andra länder är att den svenska skolan har 290 olika huvudmän och det skapar problem när man vill nå konsensus. Tillsammans med ett antal personer har jag arbetat för att få till stånd en nationell infrastruktur (en "mjuk infrastruktur " för bl.a. digitala lärresurser) i snart tio år. Dessvärre har det varit svårt att få gehör för detta - inte minst från KK-stiftelsen skall tilläggas, mot vilken jag "stångade pannan blodig" under ITiS…. I Norge har de arbetat betydligt mer målmedvetet (ett exempel på detta är norska eStandard med fokus på lärteknologistandardisering) och detta har gett resultat.
Ett par saker är dock på gång för att skapa en infrastruktur för digitala lärresurser också i Sverige:
[tags]SCAM, digitala lärresurser, mjuk infrastruktur, standardisering[/tags]
Ett allvarligt problem som skapas av Sveriges decentraliserade skolsystem är att det blir mycket svårare att få saker att fungera i ett större sammanhang. Det flesta kommuner tänker enbart inom ramen för den egna kommungränsen och inte att kommunens skolor ingår i ett större system och därför bör öppna upp för en, i vissa delar, gemensam infrastruktur genom att använda öppna standarder och arbeta med att nå nationellt koncensus. Förutom möjligheten att samarbeta skulle detta även skapa möjlighet för olika aktörer (kommunala och statliga lika väl som kommersiella) att bygga betydligt bättre IT-tjänster för skolan.
Ett av de största problemen i sammanhanget är hanteringen av användarinformation och digitala identiteter. Förutom att användarhantering ofta skapar en massa onödigt extraarbete ute i kommunerna (ofta hanteras användare i flera system istället för i en central katalog), så ställer det till en massa problem i olika sammanhang. Ett exempel på ett sådant sammanhang är nationella IT-tjänster med skolan som målgrupp. Det finns, nästan utan undantag, ett behov av att identifiera och auktorisera de elever och lärare som skall ges tillgång till en tjänst. Detta gäller för de IT-tjänster som tillhandahålls av myndigheter (exempelvis nationella prov från skolverket), men också tjänster från kommersiella aktörer (exempelvis läromedelsproducenter, webbtjänster eller liknande). Frånvaron av en gemensam infrastruktur för katalogtjänster och digitala identiteter kostar sannolikt åtskilligt för alla inblandade. Än värre är att skolan riskerar att bli utan en massa bra IT-tjänster för att det blir för dyrt och krångligt.
Jag har tjatat (ja, tjatat är nog rätt ord) om att det måste skapas en sådan gemensam, nationell infrastruktur (givetvis baserad på öppna standarder) för skolan sedan 1998 då jag skrev ihop mitt första papper om detta. Inom ramen för en nationell infrastruktur skall givetvis kataloginformation hanteras, men också digitala ID:n och gemensam inloggning (Single Sign-On, SSO ). Flera andra europeiska länder har detta sedan länge, bland annat frankrike. Tyvärr har det gått exceptionellt trögt i Sverige. Försök har gjorts inom ramen för MjukIs projektet (först på Skolverket i samband med ITiS och sedan på Myndigheten för skolutveckling ), men det har inte blivit något vidare resultat (jag har varit inblandad hela tiden så jag kan tyvärr inte skylla ifrån mig). Viljan har helt enkelt inte funnits hos vare sig kommuner eller intresseorganisationen; Svenska kommuner och landsting (SKL) .
I universitetsvärlden är det däremot annorlunda. Där har man länge arbetat med att skapa koncensus kring en sådan infrastruktur och även om inte alla har anslutit sig så pågår i alla fall ett seriöst arbete. Just nu händer mycket intressanta saker inom en organisation som heter SWAMI (Swedish Alliance for Middleware Infrastructure) . Där har ett projekt skapats (SWAMID ) för federering av digitala identiteter, baserat på de öppna standarder som finns för detta.
SWAMID – The identity federation for the Swedish higher education community
Our goal with SWAMID is that it shall be the only identity federation needed in the Swedish higher education community for the foreseeable future. We are therefore planning for SWAMID to provide an infrastructure for federated services with several federation technologies. Initially the identity federation will support CWAA , eduroam and Shibboleth (or SAML ). Depending on the demand in the community, more federation technologies will be added to SWAMID.
SWAMID är givetvis en pusselbit av många i en gemensam infrastruktur, men det är en viktig sådan.
Konkret innebär arbetet i SWAMI att studenter och anställda vid universitet och högskolor får en enda digital identitet som både är säker och som kan användas överallt där en digital identitet behövs. Identiteten kan även kopplas till framtida medborgaridentiteter och olika former av inloggning (smarta kort, biometri eller vad man nu vill). Effekterna av detta blir väldigt intressanta: Förutom att SWAMID-identiteten kan ge direkt tillgång till såväl lokala som nationella IT-tjänster, innebär det också att studerande och anställda vid ett universitet kan få tillgång till IT-tjänster (t.e.x trådlöst nätverk, utskrifter och liknande) på andra universitet – med sin vanliga inloggning. Det finns även ett europeiskt initiativ som heter Eduroam där motsvarande infrastruktur skapas på europeisk nivå.
SWAMI är precis den typ av samarbete som skolan behöver. Tänk om den digitala identiteten istället skapades redan när eleven börjar skolan för att sedan tas med till universitet och högskola? På vägen skulle man både spara pengar och eliminera en rad problem för lärare och elever, inte minst när det gäller antagningsförfarandet till gymnasium och högskola.
Det viktigaste är dock att detta skulle skapa en infrastruktur som gör det möjligt för olika aktörer att bygga IT-tjänster för skolan på en helt ny nivå.
Lär av universitet och högskola: öppna upp systemen och bygg en gemensam infrastruktur för skolan – baserat på öppna standarder!
[tags]infrastruktur, skolan, katalog, öppna standarder, SSO, mjuk infrastruktur, IKT och lärande, utbildningsinfrastruktur[/tags]
Häromdagen gick det ut ett pressmeddelande om att regeringen beslutat om en omorganisation av de svenska skolmyndigheterna. Föga överaskande. Bland annat slås nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och Myndigheten för skolutveckling (MSU) samman med Skolverket, som i sin tur sannolikt får en ganska annorlunda roll än nu. Det blir intressant att se vad som händer med IT i skolan. Både MSU och CFL arbetar med dessa frågor, men några särskilt imponerande satsningar handlar det inte om. Det skall bli intressant att se om IT i skolan kommer att bli en av Skolverkets nya "kärnuppgifter". De signaler som varit hittills inger dock inget större hopp om att IT i skolan kommer att lyftas från dagens mycket låga ambitionsnivå.
Läs pressmeddelandet här . Där finns också utredningsdirektiven att ladda ner.
[tags]skolverket, myndigheten för skolutveckling, skola, skolmyndigheter, IT i skolan[/tags]
… att kalla sig för CETIS. Med tanke på att CETIS är en, sedan länge, såväl välkänd som välrenommerad Brittisk organisation för IT och lärande så är det ganska märkligt att man väljer att kalla ett svensk nationellt centrum för tekniken i skolan för just CETIS. Nåväl, man kan inte lyckas jämt…
På kollegiet har de ställt några några frågor , som bland annat berör IT i skolan, till de olika riksdagspartierna. Det är intressant läsning då det blir väldigt tydligt att samtliga partier är i princip helt av banan när det gäller IT i skolan. Allt som rör IT i skolan får luddiga icke-svar.
Vad tänker de politiska partierna göra för att utveckla skolan så att den håller som koncept 2015? Kollegiet ställde tre frågor till politikern i valrörelsen. Svåra frågor visade det sig:
1. Vad spelar skola och utbildning för roll i samhället 2021?
2. Hur bör skolan se ut om 15 år med tanke på samhällets snabba digitalisering och globalisering?
3. Hur tänker ditt parti stötta skolan så att den klarar de utmaningar den står inför?Det visade sig vara ganska svårt att få svar från de olika partierna. Inte bara för att partiföreträdarna befinner sig mitt i en valrörelsen och har fullt upp. Utan kanske ännu mer för att de faktiskt inte har tänkt särskilt mycket kring de här frågorna.
Ibrahim Baylan hänvisar exempelvis till ITiS som numera tillhör historien och som borde ha följts upp av nya satsningar. Det är minst lika viktigt att förvalta resultatet av en satsning som att faktiskt satsa. Han pratar också om de uppdrag som finns kring digitala läromedel. Dessa uppdrag är en droppe i havet i sammanhanget och de är i många fall i behov av rejäl förnyelse. Generellt sett gäller att mycket av det som går under namnet digitala läromedel (eller lärresurser) är i behov av förnyelse – de behöver helt enkelt inträda i 2000-talet och de behöver anpassas bättre till den tekniska utvecklingen. Jämfört med många andra länder i Europa (inte minst våra närmaste grannar) så är dessa s.k. satsningar ganska penibla.
De borgerliga svaren är knappast bättre. Folkpartiet (som ju i denna valrörelse fått mycket uppmärksamhet för sin IT-användning) rapar, i likhet med sina alianskollegor, upp en lång radda floskler som i slutänden mest måste tolkas som ett konstaterande av att IT i princip inte är så viktigt för skolan.
Kollegiets frågor visar på en oacceptabel okunskap och en mycket låg nivå på förståelsen för hur IT påverkar skolan och samhället i stort. Politikerna klarar helt enkelt inte kunskapsmålen!
Tyvärr verkar inget av de politiska partierna ha någon som helst strategi eller målsättning för IT i skolan. Detta är allvarligt för skolans utveckling. Man pratar gärna om kunskap och kunskapsmål, men missar att IT, rätt använd och i rätt sammanhang, är ett utmärkt hjälpmedel för att uppnå dessa målsättningar. För att nå dit krävs IT-kunskap på en strategisk nivå hos politiker och i skolförvaltningar och kunskap om pedagogisk användning av IT, i kombination med lite visioner, hos pedagogerna.
I många kommuner behövs dessutom en översyn av allt från skolans infrastruktur (den hårda och den mjuk), via val av teknik och mjukvara, till strategi och pedagogiska visioner och idéer. I många svenska kommuner har skolan hamnat väldigt fel (i alla fall när det gäller IT) och det finns ofta ett behov av att slippa loss ur IT-avdelningens grepp. Det finns allt för många exempel på IT-avdelningar som inte alls förstår skolans behov – behov som är fundamentalt annorlunda än många andra kommunala verksamheters. Skolans IT-miljö måste givetvis byggas utifrån skolans behov. En del av problematiken ligger sannolikt i att skolans behov är svåra att formulera för den som för skolans talan. I många fall har man i skolan också svårt att förstå sina egna behov och ännu svårare att omvandla dem till en ”beställning” av IT. För detta behövs särskild kompetens, en kompetens som är en stor bristvara.
Jag såg just att rapporten "E-learning Nordic 2006. Effekterna av IT i undervisningen " finns publicerad på elearningeuropa.info . Väl värd att läsa.
De nordiska länderna betraktas som världsledande på området IT i undervisningen. I Danmark, Finland, Norge och Sverige har man ända sedan 1990-talets början satsat både personella och ekonomiska resurser på att utveckla IT-användningen i skolan och i lärandeprocessen. Några jämförande studier som på ett övergripande plan visar vilka effekter IT-användningen har haft och har på undervisningen har dock inte genomförts förrän nu.
E-learning Nordic 2006 fyller här ett tomrum eftersom studiens syfte har varit att finna svar på de övergripande frågorna:
* Lär sig elever mer och bättre med IT?
* Har det uppstått nya undervisningsmetoder?
* Har samarbetet mellan hem och skola förbättrats tack vare IT?
Jag har skrivit om rapporten tidigare , men det skadar aldrig att upprepa sig lite…
